Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förändrade àsigt såsom ett bevis, att ett bifall till det af
Bardoux väckta och af Gambetta understödda förslaget
skulle kunna medföra faror för friheten. Samma
söndringinom pressen. För scrutin de liste ifrade det republikanska
partiets förnämsta organ, såsom Journal des Débats, •
Temps, XIX Siècle, République Française, Voltaire,
Siècle, Rappel, Justice; mot. förslaget kämpade Jules
Gré vys organ Paix, Freycinets språkrör Télégraphe,
Henri Rocheforts tidning Intransigeant, den då’
ultra-radikala France och nästan hela den reaktionära pressen.
Stäld i valet mellan republikens president och
Gambetta fattade ministéren, i spetsen för hvilken Jules Ferry
då stod, det försigtiga beslutet att förblifva neutral i
denna stora konstitutionella- fråga. Detta beslut hindrade
emellertid ej utrikesministern, senatom Barthélémy Saint
Hilaire, och understatssekreteraren i finansministeriet,
deputeraden Wilson att lifligt uttala sig mot Bardoux’
förslag. Den antigambettistiska pressen sprutade eld och
lågor. Scrutin de liste — ropade man med verklig eller låtsad
förfäran — betyder Gambettas diktatur, och denna
diktatur betyder krig, krig med Tyskland, krig med Turkiet,
krig med hela verlden!
Trots allt motstånd och alla intriger lyckades
Gambetta den 19 maj 1881 genomdrifva
scrutin-de-liste-för-förslaget i deputeradekammaren, om än med ringa
majoritet. Man trodde nu allmänt, att slaget var vunnet,
och att senaten icke skulle vägra att bekräfta
deputeradekammarens beslut, hvilket ju uteslutande angick
valsättet till deputeradekammaren.
Gambetta begick nu det stora politiska felet att dela
denna tillförsigt och deraf låta insöfva sig i säkerhet.
Han lemnade Paris för att i sin födelsestad Cahors inviga
ett monument, som blifvit rest öfver de soldater i
departementet Lot, hvilka stupat under försvaret mot
tyskarne 1870. Han följdes på resan till Cahors af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
