Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T&nde till efterföljd. Men detta stöd är af den art, att dess
falskhet endast behöfver blottas, för att i hvarje ärligt sinne
lörlora sin betydelse.
Den passiva delen af detta slags stödjepelare för
statskyrkan utgöres af de lättsinnigt indifferenta, som både
erkänna dogmernas värdelöshet och olämpligheten af en
statsreligion, men som tycka, att de för sin del hafva det
mycket bra inom statskyrkan, och hvarken taga ett steg för
att utträda nr henne eller bekymra sig öm hennes
verkningar hit eller dit för andra menniskor. De skulle icke ha
något emot hennes fall, men få de blott vara i fred, så som
det nu är, och de i sitt umgänge fritt få skämta med allt
hvad religion heter, så ha de icke heller det ringaste emot
statskyrkan, eftersom de genom henne utan allt besvär
till-fredsstält samhällets fordran på hvarje individ, att Tian skall
bekänna sig till en viss lära. Det är deras religiösa behof.
Och de stödja statskyrkan genom sin slapphet att finna sig
i den medvetna lögnen, att tiga och göra ingenting, der de
borde tala och handla.
Men det fins en indifferentism, som icke är så långt
gående, som icke’ens är medveten, utan ter sig som en
genom uppfostran meddelad pligt, men som lika fullt gör sig
gällande. Den är oreflekterad, har sin grund i kyrkans egen
lära om förnuftets oförmåga att i ringaste mån döma i
reli-gionsfrågor och kan vara förenad med den största ärlighet
i sinnesförfattningen. Den fins icke hos bedragarne, men
hos de bedragne. Den består i likgiltighet för det
obegripliga i dogmerna, som hafva intet att göra med den religiösa
känslan, men deremot vålla det stackars förståndet oändliga
bestvr, hvilka böra undvikas.
** 7
Om religionen, såsom man plägar uttrycka det, innebär
hela menniskans förhållande till Gud, och det derför är
hvaije individs oafvisliga behof att icke blott med känslan,
utan äfven med fantasien och tanken bilda sig en
uppfattning af den högste och sitt förhållande till honom, sä måste
det ju kallas en viss grad af indifferentism att under
våldförande af naturen icke låta sin tanke medverka och rena
den grumliga bild, som gifves af känslan eller från annat
håll, till en 9i största möjliga män klar och kraftig
uppfattning. Visst är det likgiltighet, vare sig att grunden sedan
falskt benämnes vördnad eller rätteligen fruktan, att utan
pröfning låta utifrån påtruga sig en föreställning, mot hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
