- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
28

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

händelsernas gång. När man i Sverige talar om »de
segrande svenska vapnen» och sedan skall förklara hur det
gick till, att unionen dock blef så »sorglig», som den ju
enligt deras mening är, heter det ständigt, att det var
Sveriges »högsinhet» som norrmännen ha att »tacka» för
alltsammans. Vi vilja ingalunda bestrida svenskames
hög-sinthet, men vi tillåta oss likväl betvifla, att ett segrande
Sverige skulle funnit sig föranlåtet att ingå på vilkor, dem
man kort förut bestämdt förkastat. Det lär väl vara
troligt att Sveriges högsinthet den 21 Juli var densamma som
den 14 Augusti, och om i mellantiden Sverige hade *eröfrat»
Norge eller åtminstone vunnit sådana fördelar på
krigsskådeplatsen, att det var någon utsigt till denna eröfring,
x så torde man enligt erfarenheter från allmänna historien
kunna antaga, att man ej den sistnämnda dagen af bara
högsinthet hade accepterat sådana vilkor som man endast
tre veckor förut med harm och vrede hade förkastat.

Det är den rent militära sidan af saken, som först
måste belysas. Vi kunde citera Bernadotte sjelf, den i
all slags krigföring så kunnige och erfarne krigaren. Han
yttrade, såsom bekant af Schinkels »Minnen», till dem som
i Augusti ville, att han skulle pröfva vapenlyckan: »Gif
mig 40,000 man och sex millioner, och jag skall marschera!»
Det är ju möjligt, att man kunde skaffat honom soldaterna»
men ganska säkert skulle han fatt vänta på millionerna,
och likväl gälla ännu i dag Montecuculis ord om de tre
sakerna man måste ha för att föra krig: för det första
pengar, för det andra pengar och för det tredje pengar.
Detta gäller i synnerhet, när man ej försvarar eget land,
men skall falla in i ett främmande.

Men man skulle kanhända vilja jäfva den store
krigarens vittnesbörd. När mari angriper unionen, angriper man
ju hans verk, och i Sverige finnas många som hålla före
att han här endast arbetade för sig sjelf, ej för Sverige,
en mening som vi för vår del ingalunda kunna dela, men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free