Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
union. Sverige ansåg sig ha statsrättsligt anspråk på att
taga det af Fredrik VI afträdda landet såsom provins, medan
Norge ansåg sig ha rätt att betrakta Kielerfreden såsom
utgångspunkten för en ny aera, under hvilken norrmännen
skapade sig ett sjelfständigt rike med egen konung. Ingen
af parterna mäktade sätta sin vilja igenom, men man nöjde
sig med en kompromiss».
Att situationen å båda sidorna verkligen var såsom
här framstäld framgår äfven tydligt nog af de
förhandlingar som försiggingo meilan urtima stortinget och Karl XIII:s
kommissarier angående de till följd af unionen nödvändiga
ändringarne i Eidsvoldsgrundlagen. Det visade sig att
norrmännen mycket hårdnackadt höllo på sin uppfattning,
på samma gång som Karl Johan hade en ängslig hast med
att få saken afgjord och oupphörligt ålade kommissarierna
att gifva efter i allt som ej var alldeles oundgängligt
nödvändigt for unionen.
Om nu sålunda norrmännen enligt historiens
vitnes-börd måste afvisa talet om eröfring och om en
tacksamhetsskuld, som på grund häraf hos dem borde härleda sig
från svenskarnes högsinthet vid unionens upprättelse, så
finna de sig likväl stå i stor tacksamhetsskuld till svenskarne
för godt broderskap under 71 år. Men vi för vår del tro
dock, att man i politiken ej för mycket bör inblanda
känslor, dessa vare nu vänliga eller ovänliga. Mah har solidare
och varaktigare faktorer att räkna med, der det gäller ett
så vigtigt politiskt förbund som unionen, och det är
intressena.
Hvad dessa beträffar, så höra vi till dem som mena,
att de med nödvändighet kräfva vissa fördrag och
institutioner som ännu fattas. Vi tro således att om ömsesidigt
förtroende mellan de båda nationerna och full säkerhet
utåt skall uppnås, måste man ha ett otvetydigt fördrag
angående den gemensamma försvarsskyldigheten, ett
fördrag som bestämmer styrkan och utbildningen af hvarje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
