Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alls till staten, föreslog och geoomdref den nya
riksdagsordningens skapare en bestämmelse i vår bevilIningsstadga, som högst
betydligt inskränkte antalet af dem, hvilka möjligen kunde hoppas
att få njuta fördelen af en sådan utsträckning, derest den
verkligen en gång komme att inträffa. Det finnes oss veterligen icke
i hela frih. De Geers offentliga verksamhet ett enda drag, som
skulle kunna för hans samtida rättfärdiga en misstanke om att
denna åtgärd, hvilken motiverades såsom en välbehöflig och fbr
visso äfven väl berättigad skattelindring fbr de mindre bemedlade,
skulle stå i något samband med frågan om den utsträckta
rösträtten. Men fbr att efterverlden icke skall döma annorlunda om
detta egendomliga sammanträffande, måste det blifva dubbelt makt*
påliggande fbr frih. De Geer, derest han ännu finnes i lifvet och
fortfarande deltager i de offentliga förhandlingarna, när en gång
frågan om förändrade grunder för den politiska rösträttens
utöf-vande förekommer till slutligt afgörande, att då lägga hela
tyngden af sitt mycket vägande ord fbr en så genomgående reform i
detta afseende, att icke de mindre bemedlade klasserna i våra
land få med förlusten af en stor medborgerlig rättighet dyrt betalt
den mindre, enbart ekonomiska förmån han en gång beredde dem.
Detta endast i förbigående. Hvad för öfrigt
maktfördelningen under den nya representationsordningen vidkommer, är
förhållandet dermed en länge sedan känd sak. Kändt är också, att
oaktadt alla försigtighetsmått och inskränkningar maktens
tyngdpunkt ändock icke koin att ligga hos städernas tjenstemän
och köpmän. Deras inflytande har i stället fått visa Big i det
motstånd de under nära tjugo år fortfarit att uppställa mot andra
stora reformer, hvilkas slutliga oundviklighet bort vara tydlig för
hvar och en redan dagen efter det de första röstlängderna för
de första valen till den nya andra kammaren blifvit uppgjorda.
Gången af denna strid faller icke inom gränserna för denna
framställning. Dess förbindelse med vårt här behandlade ämne är
tillräckligt utredd med ett enkelt påpekande af det inflytande
denna onödigtvis utdragna strid måhända haft genom att
uppskjuta och fördröja den utveckling i andra riktningar, hvilken
eljest långt före detta väl bort vara kommen såsom den
naturliga följden af den stora omdaningen för tjugo år sedan. För de
intressen, hvilka varit som mest verksamma för att uppkalla och
under nära två årtionden fortsätta detta, som det nu visat sig, i
alla fall fåfänga motstånd, lär väl dock ett sådant uppskof äfven
i andra riktningar icke synas vara något fel.
En känd riksdagstalare yttrade en gång rörande den märk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
