Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glficye och välbehag man ser denna s&ngerskas namn pä ett
operaprogram. Man vet att man har att vänta något som
omedelbart tränger till hjertat, om ock förståndet sedan kommer med
sin efterräkning och påstår att der och der skalle det varit så
och så, och icke så och så o. s. v. Om frök. Grabows helsa
så medgifvit äro vi förvissade att hon icke skalle ha uraktlåtit
att genom arbete och stadier ytterligare närma sig
konstnärs-idealet, fullkomligheten, och dymedelst en vacker dag framträdt
som en verkligt stor artist. Som det na är har man att glädja
sig åt hennes afundsvärda naturel och hennes nästan divinatoriska
konstnärsinstikt, som, der krafter och konst ej längre räcka till,
träder i stället atan ett Ögonblicks uppehåll af den sällsporda
sympati, som herskar mellan denna sångerska och hennes åhörare.
Frk. Grabow ger sig så helt och oinskränkt åt sin uppgift, hon
hänföres sjelf så lätt af dess skönheter, hon lägger sitt varma
hjerta i sång som spel med en innerlighet och omedelbarhet, SQm
bedårar äfven den mest motsträfvige och kommer honom att
glömma fel och oegentligheter blott för att njuta. Så sjöng och
spelade frk. G. bröllopBscenen, som hos oss aldrig — icke
ens med Lilli Lebmann — fått ett så illusoriskt och
lyerterö-rande utförande. Der var den mest naturliga känsloglöd, den
mest förtärande passion, liksom i andra akten den mest
btferte-rena naiveté och oskuldshöghet. Med rätta har anmärkts att
Lilli Lehmanns utförande af 1 :sta akten ännu hos oss står
oupp-hunnet och särskildt hennes framställning af drömmen och visionen
är lärorik både för Christine Nilsson och Mathilda Grabow,
hvilka b&da skadade situationens egendomliga stämning genom
för mycken och för orolig färgläggning. Mot slutet var frk.
Grabow som oftast de aftnar då hennes krafter räcka till hela
tiden, alldeles ypperlig och hon höjde sig der liksom i sina med
skäl lofordade dödsscener i andra operor till verkligt skakande
tragisk kraft. Deruti underhjelpes hon väsentligt af sin dystra,
tunga stämma, som gjuter en vårt svetiska nationallynne så
tilltalande »sorg i rosenrödt» äfven öfver dé mildaste, ljufvaste
stycken, och som i nervöst upprörda, tröstlöst förtviflade
ögonblick ger en sådan oemotståndlig sanning och verklighet åt hennes
framställning. — På tal om frk. Grabow kunna vi ej begripa
att, då man tyvärr icke kan fU se hennes Ofelia — ännu
åtminstone —, vederbörande icke låter publiken fl höra denna sin
gunstling i favorit-operan »Faust», för hvars Margaretha hon
eger så många förutsättningar, alltifrån den späda, graciösa
apparitionen till det erotiskt doftande; hängifna föredraget. Återupp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
