Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orsaken till att ingen af de aderton uppräknade ansetts
värdig att inväljas i akademien torde dels vara den, att
deras snille och smak befunnits underhaltiga, dels måste
den sökas i denna institutions egen beskaffenhet.
Svenska Akademien — från början ett slags
dressyranstalt, ämnad att utöfva samma inflytande på författarnes
tänkesätt, som censurinrättningen på deras skrifsätt —
utrustades vid sin första stiftelse med alla de lysande
bisaker, som göra intryck på den stora hopen. Det antogs
till en fast princip, att alltid en del af ledamöterna skulle
vara i statens tjenst högt uppsatte och dekorerade män för
att gifva glans åt inrättningen. * Dessa, å sin sida, ansågo
sig ej heller litet smickrade af en plats i akademien,
emedan Stiftaren tillagt sådana ledamöter rättigheten att fasta
underrättelsen härom vid sina öfriga titlar.
En vigtigare omständighet är den akademien
vidlådande skyldigheten att arbeta för vitterhetens förädlande i
landet. Här måste framför allt den frågan besvaras: om
vitterheten är någonting, som, enligt sin natur, kan genom
ett särskildt kollegium befordras eller underhjelpas? Om
det vore möjligt att med guldstycken öfvertala folk att
göra goda poemer, hvilket dock måste vara omöjligt, så
vidt den estetiska produktionen är alldeles oafhängig af det
poetiska subjektets vilja, visar sig strax en annan
omständighet, som lika oundgängligen upphäfver denna ponerade
möjlighet. Hur vill man nämligen förlika en myckenhet
personers skilda meningar i ämnen, som, för att riktigt
bedömas, fordra å ena sidan en ren, oförderfvad känsla, ett
poetiskt sinne, och å den andra en fördomsfri filosofisk
kunskap om konstens teori? Aderton personer, ur skilda
* Denna princip har också troget följts, förmodligen äf pietet för
Stiftarens minne, ehuru Akademien numera gerna kunde följa en annan
auktoritets exempel, nämligen »Aftonbladets». Dess redaktör har ju nämligen
faktiskt gifvit pieteten för L. J. Hiertas minne på båten (jemför
prenumera-tionsanmälan för A. B. dec. 1884 och dec. 1885).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
