Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ingen högre önskan hade
Än förtjena få sitt bröd.»
»Kors Mormor», så ropa nu barnena små,
»Kors hvad allting var underligt då!»
»Det kan. vara nog med detta;
Ren jag ljusen tända ser.
Kanske dock en annan afton.
Jag för er berättar mer.»
Så törhända mången gumma
Sladdrar om mång hundra år,
När det en gång har försvunnit
Allt hvad härligt nu består.
När det öfver våra dagar
Tumstjockt mögel vuxit har
Och af all vår storhet endast
Dunkla minnet lefver qvar.
»Kors mormor», så skola de ropa de små,
»Kors hvad allting var underligt då!»
Att detta näpna poem icke tillbörligen uppskattats af
Sveriges högsta domstol öfver Snille och Smak framkallade
troligen en viss bitterhet, hvilken må hända föranledde
följande artikel i »Snällposten», 18 Juli 1849, för hvilken förf.
dock icke begagnade signaturen »Alsingen».
»Det var en tid, då man för att framställa vårt kära
fosterland i ett riktigt presentabelt skick, ansåg sig böra
öfversätta det på fransyska. Ett bland de förnämligare
öfversättningsförsöken var inrättandet af en svensk akademi
i likhet med den beryktade L’Académie Française. Den
¿ynnades till ett Arthursbord för riddame af pennan, ett
tempel för den goda smaken, der man på ett ställe skulle
hafva samlade landets alla utmärktare snillen, de
högsmak-begåfvade konstdomrame, som både förstodo att efter
konstens regler fila sina egna arbeten, som ock bedöma i hvad
mån denna filning hade lyckats för andra. Stiftaren antog,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
