- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
157

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skogen upphörde snart, och i stallet bredde vidsträckta
ljunghedar sig ut på ömse sidor om vägen. Landskapet
liknade en ofantlig kyrkogård, der de roströda tufvorna
bildade milliontals grafvar, der de höga enrisbuskarne togo
form af cypresser, och de otaliga björkstubbarne skeno som
hvita kors.

Då de åkt en timmes tid, vardt borgmästaren otålig.

— Äro vi inte snart framme?

— Jo strax... der borta ser borgmästaren Stigsmåla
kyrka... men hvar träskomakaren bor, det vet jag inte.

Midt på vägen låg en gammal gumma framstupa,
sysselsatt med att bilda kors och krumelurer af granris och
sand.

— Hvad finner hon på? sporde borgmästaren.

— Här ä’ nå’n, som ska’ begrafvas, sade kusken, och
for att fa sej ett par skilling lägger hon ut så*na der
grannlåter.

Han slog en klatsch och skrek af alla krafter: se
opp der!

Men gumman tycktes döf, ty hon rörde sig ej ur fläcken,
utan fortfor med sitt arbete. Han kunde knapt hålla
hä-starne tillbaka, hvilka blifvit skrämda. De tryckte sig in
mot hvarandra, spetsade öronen och slogo hofvarne så hårdt
i marken, att det riktigt gnistrade. Och nu ändtligen såg
gumman den hotande faran. Ett oartikuleradt ljud undslapp
hennes läppar, och med gapande mun haltade hon ett godt
stycke åt sidan.

— Kan mor säga, hvar träskomakare Ola Persson bor?
skrek borgmästaren.

Gumman svarade ingenting, utan stirrade på honom i
mållös skräck.

— Stendöf! utbratt borgmästaren förargad och kastade
en slant till henne.

Kusken gaf hästarne fria tömmar, och så bar det åstad
igen, nästan halft i sken. Något längre borta mötte de en
liten barhufvad, ljushåmg flicka, som ledde en getabock vid
hornen.

— Kan du säga, hvar träskomakare Ola Persson bor?
sporde borgmästaren, sedan kusken stannat hästarne.

Flickan stack fingrarne i munnen och tycktes fundera.

— Menar du halte Pelle? sporde hon efter en lång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free