- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
176

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig på en specialkunskap hos domstolen? ledamöter, som
alltid måste vara bristfällig, då man omöjligen kunde i
han-delsdomstolarne inrymma representanter från aflarslifvets
alla olika områden. Det vore antagligt, att en domstol
bestående af erfarne civildomare båttre skulle kunna pröfva
t. ex. en tvist emellan två spanmålshandlande än en
handelsdomstol, bestående af t. ex. en bankir, en bokhandlande
och en garfvare. Den allmänna aöärskännedomen vore
numera vida grundligare hos juristerna än hos köpmännen
och påträffades hos de förre lika ofta som hos de senare.
Vände sig icke köpmännen dagligen till advokaterna för
att erhålla råd och upplysningar i aflarsfrågor. Med skal
kunde man betvifla, att en köpman såsom domare den ena
dagen men med utsigt att den andra dagen blifva part
skulle kunna vara fullt opartisk. Domaren-köpmannen
råkade mycket lätt emellan två eldar: sin fördel och sin
pligt, och frestelsen härvidlag att svika pligten för
fördelens skull vore af sådan art, att medborgares ve och väl
icke borde göras beroende af individens förmåga att
emot-stå densamma. Och äfven inför dem, som om
köpmannakåren i allmänhet hyste de bästa tankar, kunde näppeligen
en domstol bestående af köpmän, valde för kort tid,
någonsin fa det hvarje misstanke uteslutande anseende för
omutlighet, opartiskhet och redbarhet, som en domstol bör
åt-iijuta.

Missnöjet i Frankrike med handelsdomstolame har tagit
sig uttryck bland annat uti en adress, som för omkring tre
år sedan af advokaterna i Paris afläts till
deputeradekammaren och hvari handelsdomstolarnes fullständiga
afskaf-fande begärdes.

Icke ens handelsdomrarne sjelfve tyckas hafva
synnerligt stort förtroende till institutionen. Det är nämligen ett
faktum, att de franska handelsdomstolarne i en stor mängd
fall inskränka sin verksamhet till att hänskjuta tvistefrågan
till en eller flera vidräknings- eller skiljomän samt att
sedermera såsom dom i saken utfarda dessas utlåtande. Dessa
skiljomän äro vanligen advokater, och der juristers biträde
icke på detta sätt öppet anlitas lärer det ofta inträffa, att
handelsdomaren söker råd hos advokater eller avouéer samt
utan vidare kritik följer deras anvisningar*.

* Uppström 1. c. pag. 82 ; Rivière 1. c. pag. 55 & 56.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free