- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
179

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

redogörelse. Deremot har förf. icke hittills sett
kommissionens utlåtande, som afgafs den 21 Januari 1874, omtalas
i något svenskt arbete. Förf. har derför ansett det vara
af intresse att meddela detta på noggranna och vidsträckta
undersökningar grundade, synnerligen lärorika utlåtande
tem-ligen fullständigt. Med uteslutande af ingress och slutord
lyder utlåtandet i svensk öfversättning sålunda:

»Vi finna, att de, af hvilka lagstiftning i detta ämne har
blifVit föreslagen (ehuru de allmänt önska att någon åtgärd mätte
vidtagas för mera summarisk rättegång i åtskilliga handelsmål),
icke äro ense angående beskaffenheten af de domstolar, hvilka
de önska inrätta, eller arten af de mål, som af dem skulle
af-dömas. Det finnes verkligen icke någon enstämmig mening
beträffande: huruvida domrarne skulle vara uteslutande köpmän
eller delvis köpmän och delvis lagfarne; huruvida
köpmannaledamöterna skulle vara domare med lika röst vid domen eller endast
bisittare eller rådgifvare vid sidan af en lagfaren domare, som i
detta fall skulle blifva domstolens president; Huruvida
köpmannaledamöterna skulle hafva betalning eller icke för sin
befattning; huruvida domstolarne skulle följa de allmänna
bevisnings-reglerna eller hafva frihet att tillerkänna bevisningskraft åt hvad
som helst de ansågo hafva inflytande på saken; huruvida de
skulle vara bundna af de utaf de högré domstolarne (»Superior
Courts of Law») faststälda principer eller döma oberoende af
prejudikat enligt sina egna åsigter angående det rätta och
lämpliga i hvaije särskildt fall; huruvida det skulle tillåtas parterna
att närvara genom advokat eller sakförare; huruvida, i hvilka
fall och till hvilken domstol appell skulle vara till&ten. 1 alla
dessa frågor synes den största meningsskiljaktighet råda.

Vi finna vidare att, äfven i de land, der handelsdomstolar
äro inrättade, stor olikhet råder i afseende å dessa domstolars
sammansättning. S&lunda äro i Frankrike, i Belgien och i en
del andra land alla medlemmarne af domstolen köpmän, utom
sekreteraren eller registratorn, oeh han har enligt lag ingen röst
vid domslutet. Å andra sidan presiderar i domstolarne i många
tyska stater en rättslärd. 1 Danzig består domstolen af en
lagfaren president, fyra andra lagfarne domare och fyra köpmän,
men köpmännen tjenstgöra icke annat än på särskild begäran.
I Königsberg hafva köpmännen ingen röst, endast yttranderätt,
under det beslutet beror uteslutande af de lagfarne medlemmarne
af domstolen. I Preussen är man, i allmänhet, betänkt på att
utbyta en betald lagkarl emot en obetald köpman såsom presi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free