- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
232

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det är mest franska böcker, Madeleine studerar. Henne»
mor har skickat henne dem ifrftn Paris, hon för alls inga från
Norge. Det är sftledes de franska tendensböckeroa, som utgöra.
den usla literaturen. Madeleine är ju också parisiska allt igenom,
hon lefde i en klosterpension ända till sitt tj agon de år, steg sedan
direkte in i äktenskapet, har varit i Sverige i tre år, står således
bra nog utom svensk bildning, Och det är alltså hennes
franska åsigter, som de hederliga svenskarne ha att strida emot.

Det var försigtigt af fru Bunge att vara parisiska och att
läsa så mycket franska. Men den literärt bildade betjenten
upplyser i en parentes att fru Bunge, äfven »sugit i sig denna
smuts-blandade honung med svenBk etikett.» Allt hvad fru Bunge till
sitt försvar yttrar, är, påstår herr Bunge, en genklang från »den
usla literaturen», från de moderna idéerna, som allesamman
predika osedlighet. Alltså seklets stora arbete utdömdt,
stämp-ladt med hån — af herr Wijkander! Men mest fä fransmännen
sitta emellan. Nu dundrar visserligen herskapet — och
betjen-ten — emot naturalismen sä att äfven svenska
literaturbrotts-lingar borde darra, men satte der en fransk författarkrets på
parketten, ve dem, de skalle gå stukade bort, bryta sina pennor i
tu och klä sig i säck. Men nu få de anfallne aldrig veta af fru von
Sperlings, herr Bunges, Axels och Henriks tillvaro. Och således
är väl ingen bättring att hoppas från det hållet. Men vi kunna
bränna deras giftböcker och ställa herr Wijkander upp på den
ledigblifna platsen, der till och med han för godt utrymme.

Men skämt å sido!

Att uppträda emot en ensidighet, en öfverdrift åt det ena
eller andra hållet, det är ju fullt berättigadt, och det vore
olidligt, om en doktrin, den vare gammal eller ny, och den må
helsas med hvilket namn som helst, skulle ostörd fö lägga
tanke-och yttrandefriheten i bojor. Den gamle är fallt i sin rätt, då
han säger sitt ord till och om de unge, men då han anklagar
bör han ock gifva skäl för hvad han säger. Men Madeleine
Bunge går ju på sidan om ämnet, så att det föga passar in på
våra förtyillanden — just genom hufvudpersonens franska
bildning och genom de öfriga9 totala osvenskhet i tänkesätt och
uppträdande. De ställa fru Bunge fram som typ för
nutids-qvinnan. De påstå att »det är modernt att ha en låg
uppfattning af kärleken.» Bevis, herr W\jkander! Och på ett ställe
uppritas till och med »framtidens q vinna» så att Stuart Mill
skulle häpna öfver denna verkligen originella syn på den sak, han
liksom andra helgat ädla krafter åt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free