- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
272

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Musikalisk Revy.

Af

Volontaire.

Från konsertsalen atår för denna revy främst på
föredragningslistan det blänkande namnet: Sophie Menter, enligt Liszt och
Tausig verldms första qvinligapianist, gom det heter i annonserna.

Fru Menter hedrade oss. redan för ett par tre år sedan
med sin närvaro, ty, som man torde minnas, kom hon hit nära
nog omedelbart efter sin mest fruktansvärda rival, Annette
Essi-poff-Leschetsitzsky. Detta var onekligen ett djerfl schackdrag
och om än framgången i det hela lutade mest åt Menters sida,
odelad var den dock icke, ty »Essipofiarnes» skara var vfil ej
så stor, men dess mer »väl vald», som man brukar säga.

Joseph Wieniawski och Annette Essipoff hade den gången
närmast föregått Sophie Menter. Efter henne kom en stor
kontrast, pianofilosofen Ilans von Buloiv, som var nog oartig att
visa oss att ingendera af de begge charmanta pianohjeltinnorna,
som föregått honom, egde nyckeln till Beethovens gyllene
kassaskrin, allraminst den eldiga ungerskan, hvaronMpera i det följande.

Denna gång hade Sophie Menter en nästan ännu värre
position. Verldens pianohöfding, den store Anton Rubinsteint lyste
ännu från fjolåret i alla musikvänners sinnen och Chopinspelaren
par préférence, den elegante Wladimir de Pacltmann var ju här
ej senare än i våras.

Under ett intermezzo, fyldt af så många storheter, hinner
äfven den lifsgladaste publik att blifva en smula blasé. Och till
och med en Sophie Menter har icke kunnat undgå att erfara
verkningarna häraf.

Så var Musikaliska Akademiens sal — den Tuas violin och
skälmeri m. m. fylde så många upprepade gfingcr — visst icke
fyld, då den firade pianolejoninr.an inträdde der vid första
konserten. Men den publik som kommit gjorde henne rättvisa.
Isynnerhet njöt man af de Schumannska etyderna, med deras
vex-lande stämningar och skiftande färgspel. Menter förstod för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free