- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
304

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning att vinna något annat mål än afhjelpandet af
ögonblickets förlägenhet.»

Detta var grefve Hamiltons tröstlösa dom öfver
situationen 1871. Enligt hans mening var den allenast en ren
konseqvens af den representationsförändring, för hvilken han
förgäfves varnat.

Det talades i början af denna kris om möjligheten af
att ett rent högerkabinett från första kairunaren skulle
kunna komma till stånd, då grefve Hamilton skulle blifva
den ledande mannen i den nya konseljen; men om någon
dylik plan verkligen förefunnits, så blef den snart
öfver-gifven, och så godt var det. Visserligen skulle ett dylikt
kabinett kunnat bildas af stora förmågor, och det skulle
möjligen med tillhjelp af de gemensamma voteringarna
kunnat hålla budgeten någorlunda uppe, men det skulle
ingenting kunna hafva uträttat i den vigtigaste af alla
vigtiga, på dagordningen stående frågor, försvarsfrågan. Dess
utom trängtade tiden efter reformer, hvilka visserligen icke
skulle hafva understödts af en konselj med så genomgående
konservativ färgton, som en på detta sätt hopkommen
skulle hafva fatt. Ett kabinett Henning Hamilton skulle
derför 1871 helt säkert hafva blifvit en efemer skapelse,
som lyst och försvunnit.

Innan jag slutar min framställning af grefve Hamiltons
ställning till våra inre förhållanden, vill jag något beröra
hans förhållande till en vigtig reform i vårt statsskick,
hvilken var en följd af representationsförändringen. Jag
menar inrättandet af ett särskildt statsministersembete.
Såsom bekant var, oegentligt nog, förut
justitiestatsmini-stern primus inter pares. Att detta i flere afseenden var
olämpligt, lär väl numera knappast kunna bestridas.
Reformen genomfördes också vid 1876 års riksdag. En af
dem, som mest ifrade för densamma, var grefve Hamilton.
Redan åtskilliga år förr än denna förändring genomfördes,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free