Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aktiga från fiskens, reptilens och däggdjurets, tills cellen
slutligen uppnår quadrumanas höga specialiserade
utveckling och slutligen sist af alla menniskotypens.
På samma sätt kan man söka »gryningen af det
religiösa begreppet» i de flintyxor och andra grofva
husgeråds-saker, hvilka nedgräfdes jemte den döde, liksom vildarne
göra ännu i våra dagar, vitnande om någon sorts tro på
andar och ett tillkommande lif. Detta bruk förherskade
nnder den neolitiska perioden och möjligen äfven under den
ofantligt mycket äldre paleolitiska, ehuru bevisen för det
senare äro mycket svaga och det första föremål, som
med någon säkerhet kan bevisas vara en afgud eller ett
försök att framställa en gudomlighet förskrifver sig först
från den neolitiska perioden, liksom kannibalfesterna, hvilka
kunna bevisas icke sällan ha åtföljt begrafningar af någon
mäktig höfding. Vilja vi finna något mer än detta måste
vi gå tillbaka till den historiska perioden och rikta vår
uppmärksamhet på tidiga monument, myter och heliga
böcker. De ojemförligt tidigaste minnesmärkena äro de
egyptiska grafvarna från de fyra första dynastierna och de säga
oss föga mer än det, att jemte en högt utvecklad
civilisation begreppet om ett tillkommande lif egentligen var
föreställningen om en fortsättning af det nuvarande lifvet i en
graf, som gjordes lik den aflidnes eget hem och med
om-gifningar som påminde om hans forna tillhörigheter, under
det att hela den invecklade egyptiska mytologien om
symboliserade gudar och till gudar upphöjda djur var af senare
ursprung. Om vi vända oss till den ariska och den
blandade semitiska samt de vestasiatiska rasernas tidigaste
mytologier finna vi dem till ett stort antal leda sitt ursprung
från personifikationen af naturkrafter, hufvudsakligen af
solen, på hvilka begreppen om familj-, stam- och
nationalgudar samt heroer äro inympade. Stundom då den ursprung- »
liga meningen med dessa gudars namn och attribut råkat i
glömska utgrenade sig mytologierna i otaliga fabler;
stundom förkastades af de mer okonstlade och råa raserna ellei
af mer filosofiskt anlagda sinnen inom ett ärftligt
presta-dörae polyteismens fabler, under det att i stället den
idén förherskade, antingen om en enhet i naturen, spm tydde
på en enda upphofsman, eller om ett sådant öfvervälde hos
nationalguden öfver alla andra gudar, att det på olika väg
ledde till samrrth resultat af monoteism.. Den judiska rasens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
