Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbete har egnats en uppmärksamhet, som under normala
förhållanden väl icke kommit det till del. Några ord om hans ‘digra
tvåbandiga roman torde då vara kärkomna för många, ty om
någonsin gäller det med afseende på »Fra Kristiania-Bohémen»,
att strängt skilja på den sympati, man egnar författaren på grund
af det våld, hvarför han utsatts, och den betydligt ringare, han
genom sitt verk gjort sig förtjent af.
Det är utan all fråga en allvarlig afsigt gömd i
»Kristiania-Bohåmen», och hr Jaeger hade icke behöft vä4ja till Lie och
Garborg för att få sin ärlighet bestyrkt. Hans egen bok afger
tillräckligt vittnesbörd derom, och det skall vara en ointelligent
eller partisk läsare, som tror, att här föreligger ett försök att
ockra på publikens dåliga lidelser. Men att
»Kristiania-Bohé-men» det oaktadt måste såra hvaije finkänslig natur, beror, synes
det mig, pä två omständigheter. Författaren har för det första
allt för mycket förälskat sig i sin position af ytterlig vensterman
— med en forcerad plumphet njuter han af att trotsa hvaije
fordran på delikatess och takt, och bakom dessa råheter, som icke
bäras af någon komisk kraft eller någon naiv och sund
omedelbarhet, lurar något af det hat mot alla umgängesregler, som ofta
hysas af sådana personer, som förgäfves anstränga sig för att
införlifva 9ig med sällskapslifvets katekesbud. Och så skära de i
sin ifver att visa sig som opponenter, i sin ifver att vara hvad
Jxdes VaUes kallade »refractaire» ända ut i fingerspetsarne, alla
konvenans- regler öfver en kam, förgätande, att det vid sidan af
så mycken tom och falsk anständighet finnes en annan, utan
hvilken allt samlif menniska och menniska emellan förlorar hvaije *
behag, hvar skymt af gratie.
Dock den c(jupare orsaken till, att så många delar af hr
Jsegers roman beröra läsaren som unken och förskämd luft, är,
att det är något brustet hos författaren sjelf. Men än en har
böljat med att spela och slutat med att blifva cyniker. Man
får ingen fast tilltro till en man, som ser så oblygt och
smaklöst på de ting, han skildrar, ingen medkänsla för en person,
som är oridderlig nog att i en sådan taktlös ton införa och
karri-kera namngifna, ännu lefvande personer. Särskildt kan man ick^e
nog allvarligt tillbakavisa det anfall författaren riktat mot
Björnson, — alra minst bör väl en vän af reformer på ett sådant
gaminmanér bedöma en man, som så outtröttligt hela sitt lif
igenom kämpat just för framåtskridande inom de flesta af kulturlifVeta
områden. Det hämnar sig att icke besitta mer själslig förfining
— och »Kristiania Bohémen» bär många spår deraf. . . *Wenn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
