Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aldrig varit fråga. Huruvida »den orubbliga föresatsen, att
icke genom ensidig förkärlek för någon viss del af sin
mångsidiga verkningskrets låta de öfriga träda i skuggan», här vid
lag blifvit följd, torde med skäl kunna betviflas.
Sedan vi nu undersökt hvad svenska akademien
uträttat till svenska språkets fromma intill 1866, då hon genom
professor Svedelius gaf den försäkran, hvarmed denna uppsats
inleddes, vilja vi äfven tillse hur löftet efter denna tid infriats.
Den enda synliga frukten af akademiens orubbliga
föresats samt af de betydliga belopp hon uppburit för
ordboksarbetet är, såsom vi veta, att 1871 bokstafven A —
hufvud-sakligen utarbetad af C. A. Hagberg samt utgifven af F. A.
Dahlgren och som, för att vara resultatet af ett åttiofemårigt
arbete, lemnar väl mycket öfrigt att önska — utkom samt en
tid derefter en kort ordlista. (Om man så vill kunde man äfven
hit räkna »Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen» af Elits
Fries, ehuru detta arbete icke har något att göra med
akademiens verksamhet som korporation). Riksdagens revisorer 1871
ansågo dock att arbetet skred väl långsamt framåt, helst
akademien i företalet till A uttryckligen frånsagt sig skyldigheten
•att ock säga B, hvadan 1872 års riksdag genom en skrifvelse
till regeringen anhöll om en utredning vidkommande
arbetssättet m. m. dylikt, som kunde lemna upplysning om det
långsamma och dyra arbetet. Akademien å sin sida ville ej låta
någon utanför stående intränga i sina hemligheter — såvida
de ej nu yppas i den af professor G. Ljunggren utgifha Svenska
akademiens historia från 1786—1886 — utan, för att komina
ifrån hvarje efterräkning, afsade hon sig 1872 det årliga
anslaget 3,750 kr. för ordboksarbetet.
Men såsom vi ofvan påpekat förfogar svenska akademien
öfver icke obetydliga tillgångar, dels genom den omtalade
behållningen från 1826 af 84,153 kr., dels genom inkomsten af
Posttidningen, som enligt uppgift af statsrevisorerna på sista
tiden tillfört akademien en årlig inkomst af 10,000 kr., hvar*
förutom akademien af statsverket åtnjuter ett årligt anslag af
2,250 kr., samt 6,000 kr. till fördelning bland vittra författare.
1 förbigående sagdt har denna fördelning mer än en gång hos
allmänheten väckt mycket blandade känslor. Såsom vi ofvan
antydt är det akademiens pligt att för riksdagens revisorer
redogöra för dessa inkomsters användning. Med de medel, öfver
hvilka akademien förfogar, borde den nu kunna förvärfva sig
krafter — låt vara utom akademien — som bringade det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
