Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur våra dagars uppiinningar.
Om kraftuppsamlare.
Af
Karl af Geijerstam.
Den mest omfattande naturlag menniskan hittills upptäckt
lyder sä: all kraft, liksom all materia, är oförstörbar. Ju mera
bekant menniskan blifvit med naturlagarna, ju mera hon sä
att säga hunnit orientera sig i de förhållanden, hvari hon
lefver, desto mer öfVertygad har hon blifvit, att allt livad
hon ser, och hvaraf mycket först synes henne som
förstörelse och förintelse, i själfva verket endast är en
förvandling, en omsättning. Huru länge trodde man icke att vid
hvarje förbränning den brinnande kroppens beståndsdelar
förintades, och är icke denna föreställning ännu i dag
for-herrskande? Visserligen läras de första grunderna af kemien
i våra folkskolor, men huru länge dröjer det icke, innan en
sådan sats som den om materiens oförstörbarhet hunnit så
genomtränga alla sinnen, att den blir en axiomatisk, som
ligger till grund för all naturbetraktelse. Det som ögonen
icke se, betraktas af de fleste som icke existerande; när
någon derför ser en molntapp uppstiga på himmelen och
tillväxa, så tror han i allt för många fall, att den
uppkommer af intet eller åtminstone af försynens skickelse, genom
en särskild skapelseakt, af gud, som har makt att skapa, och
då något förbrmner, anser man, att kroppens beståndsdelar
blifva till intet, då i verkligheten hvarje atom af det
förbrunna återfinnes i de gaser, som vidförbränningsprocessen
bildats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
