Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fekt, som i historien kan skaffa sig ett varaktigt namn,
knyter sig vid grefve Hamiltons namn, såsom vid friherre
De Geer, frih. Gripenstedt m. fl. fastän han i begåfning
och skicklighet ingalunda står efter dem och fastän tillfallen
till stora handlingar i lika rikt mått stått honom öppna
som dessa.»
Det var en påkostande bekännelse Marcellus här afgaf,
men vi skola fa se huru han senare genom en
fantasma-gori sökte framställa Hamilton såsom den der »kunnat komma
att intaga en ytterst framstående plats, icke blott i Sveriges
historia, utan kanske i verldshistorien.»
I den afgifna och här ofvan anförda bekännelsen
uttalar Marcellus flera beaktansvärda sanningar, till hvilka jag
senare skall återkomma; men förut måste jag upptaga mig
med hvad han säger om förhandlingarna på riddarhuset
1865, det löfte Hamilton afgaf i sin reservation mot
ridder-skapet och adelns beslut, och huru han höll detta löfte.
Hvad Marcellus säger om förhandlingarna på
riddarhuset är egentligen ett idislande af hvad han derom i förut
utgifna broschyrer meddelat. Det är den gamla
riksdagsordningens företräden framför den nya som han söker fastslå.
Och han påstår, »att om det gjorda kunde göras ogjordt,
så skulle förvisso de män, som nu i främsta ledet i tron
på endrägt och offervillighet ifrade för reformens
genomförande, med grefve H. i hans reservation instämma i ett
enhälligt om också icke jublande: nej.» »Än mer: om ur
grafven de fyra stånden kunde gräfvas upp och i deras
fria val sattes att än en gång fatta beslut öfver det
representationsförslag, som 1865 förelåg, så skulle tre stånds
nära nog enhälliga och energiska veto möta detsamma.»
Jag vill visst icke här inlåta mig med Marcellus i ett
ordbyte om sådant som icke kan komma i fråga. För
min del lemnar jag gerna de aflidna fyra stånden i ro i
deras grafvar, vill icke ens bestrida, att Marcellus som spi~
ritist kunnat meddela sig med deras andar; men är deremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
