Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hetens och det tomma eller omständliga pratets sterila
öken.
Från de tvänne sista riksdagame är väl ännu i friskt
minne Sparres ingalunda fullt ärliga stridssätt mot de frireli-
• giösa eller mot Rich. Gustafsson (civiläktenskap =
konku-binat; socialismen vill dela, omstörtningar, revolutioner, röda
spöket). Att han slog mynt af ett och annat, som i
dessas tal eller uppträdande erbjöd sig för en komisk
behandling, liksom 1884 i diskussionen om kvinnans rösträtt efter
Borgs anförande, är väl ursäktligt, åtminstone för dem som
ha sinne för ett skämt, om ock grofkornigt.
Att räkna alla gånger Sparre blifvit korrigerad i sina
’sakuppgifter vore väl detsamma som att söka räkna sanden
på hafvets botten eller himmelens stjemehär. Från allra
sista riksdagen erinra vi blott om de tre riksbekanta
minnesvärda episoderna om: stenkolstonen, rågkappen och den
fullständigt utplånade amerikanska statsskulden, och tro ej
nödigt att redogöra för alla hans svängnings- och
bortför-klaringsförsök, eller hur hr Arvid Gumaelius den 5 mars
med orubbligt lugn lät honom dansa maxis, utan att Sparre
dervid hade minsta möjlighet att slingra sig undan, till
Största delen just derför att han i sin hafsighet glömt justera
på alla. ställena, der han så borde ha gjort. Hans
oförsynta anfall samma dag mot hr Gumaelius personligen står
deremot efter justeringen i en sådan form, att, om det
framförts så från första början, det knappast skulle undgått
talmannens tillrättavisning.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
