- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
669

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och alla äro sådana. Alla — äfven älskaren.
Der-for låter hon Berndtsson, i sin djerfvaste
äktenskapshisto-ria*, likna hennes andre män. Hur stolt han än är, hur
stortaligt j^an än uppträder, finner man dock slutligen, att
motivet, som innerst leder honom, icke är något annat, än
en djupt rotad sjelfviskhet. Allt hvad han säger, då han
utvecklar sina åsigter, hela hans bemödande att öfvertyga
Arla, allt är blott en täckmantel för hans eget begär att
vinna henne. Midt inne i föredraget, der han ordar om
rätt och sanning, inskjuter förf. denna beska lilla
anmärkning: »Han talade med växande lidelse.–-Det hade

först nu blifvit honom klart, att han för intet pris i
veraden ville mista henne.» Det heter, att kärleken hade
förädlat hans sjelfviskhet, förvandlat den i en ängslan att ej
odeladt ega henne. Sedan, efter återkomsten, förebrår han
Arla, att hon uppsökt sina barn och sin sjuke f. d. man.
De enda pligter, hon nu eger, äro de, hon har mot
honom. Hans kärlek borde ersätta henne • allt, hvad hon
lemnat, och med undran hade han erfarit, att hon delade
sitt hjerta. »Hvarför*, utbrister han, »kände jag dig icke,
inn^n du ännu tillhört någon annan. Hvarför fick du. inte
då blifva min, utan något förflutet, utan några svikna
pligter, som alltid skulle förfölja dig, utan deladt hjerta —

min helt och hållet, såsom du aldrig varit det.–-

Men då du inte kunde bli min på detta sätt, borde du
aldrig ha blifvit det.» Derhän har det kommit. Han, som
hade lockat henne, han, som icke skydde något medel för
att vinna henne, han är nog lågsinnad att brutalt skymfa
henne. Och detta — hvarför? Jo, emedan hon vikit,
der-för att hon älskat honom högt nog att följa honom, derför
att hon blef hans!

* »I krig med samhället».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0671.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free