Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vidare måste hon afstå från sin konst och dess
ut-öfning, uppgå i mannens lifsgerning, deltaga i h^ns arbete.
Först söker hon göra det. Hon sträfvar att intressera sig
för skolan och dess verksamhet. Men snart är det förbi
med det intresse, hon lyckats frammana. Tomheten blir
allt större och klyftan allt djupare. »Falk hade behöft en
hustru, hvilken liksom hans mor helt hade uppgått i hans
lifsgerning. Men en hustru, som framförallt, önskade lefva
ett personligt samlif med honom — som för att få göra
detta sjelf hade offrat sin egen verksamhet — för henne
hade han ingen tid.»
Dertill kommer saknaden, längtan efter konsten,
längtan efter, det lif, ’som hon lemnat och som hon älskade.
Hon finner det så meningslöst, sa eget, att hon gick här,
gick och förspilde tiden— »nu, då hon var på höjden af
sin talang och då hennes stora tafla, den som skulle bli
hennes lifs hufvudverk, stod oäfslutad i Rom! Gick här
utan att uträtta någonting och utan att egentligen behöfvasU
Icke ens moderslyckan åstadkommer någon ändring.
Tvärtom *är det med afsky, som hon minnes, hvad hon
genomgått. Här gjorde hon, för första gången, bekantskap med
plågorna, och det, hon måste uthärda, syntes henne så
afskyvärdt, »att hela hennes själ uppreste sig häremot, och
det föreföll henne, som om detta minne för alltid skulle
kasta en skugga öfver hennefs lycka.» Dessutom var det
för henne mycket smärtsamt att amma barnet. Helst ville
hon slippa det, men Falk fordrade det. Derigenom kände
hon sig blott kränkt och ännu olyckligare.
Mer och mer fjermas hon från mannen och hans
arbeten. Utflykten till Kristiania, samvaron med artisterna,
besöket i konstutställningen, målningen af porträttet — allt
detta eggar upp hennes lidelsefulla konstnärsåtrå.
Slutligen blir den öfvermäktig, då hon misslyckas i Stockholm,
då taflorna, hon exponerat på emigranternas utställning,
endast väcka medlidande. Brytningen är oundviklig. Ulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
