Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
let, då han gjorde sig underrättad af damen i förköpsluckau,
huru aflarerna stodo. Nästan hvar plats med något så när
god utsigt åt skådeplatsen nästa qväll, d. v. s. midt emot
den, der en opera hvad det nu var för slag skulle uppföras,
var upptagen, dagen derpå stod man i kö för återstoden,
och en fullsatt salong åsåg om aftonen Portugals höge
monark, den älskvärde och fint bildade dom Luis.
Till deras tjenst, som af förklarliga orsaker ej kommo
att skänka någon uppmärksamhet åt scenen midtemot den
nyss omtalta, kan och bör jag] kanske nämna, att det var
»Afrikanskan», som våra operaartister denna afton hade att
sjunga.
Afrikanskan! En fin uppmärksamhet mot hans
portugisiska majestät har man sagt, två akter spela ju i Portugal,
en på ett portugisiskt skepp (och hvilket skepp sedan!),
större delen af solisterna äro ju portugiser, herrarne och
damerna af kören likaså, när de ej äro vildar, förstås.
Det är så det
Annars hade egentligen denna »Afrikanska» i det
verkliga Portugal mycket svårt att slå sig fram vid sitt första
framträdande derstädes, emedan libretton ansågs på det
oförskämdaste sätt såra — den portugisiska hederskänslan.
Den maliciöse Eugéije Scribe har ju, när man tänker
efter, i denna opera framstält herrar portugiser som ena
stora stackare, ljusskygge bigotter, afundsamme intrigörer,
och — framförallt — klena sjömän, med en storamiral dom
Pedro, sådan som storamiral dom Luiz säkerligen ber
madonnan bevara sig och sitt land för . . .
Så vid ett galaspektakel i det sköna Lisboa kommer
nog icke »Afrikanskan» i åtanke och skam den som tänker
illa derom.
Det var ändå Pariseroperans första Vasco de Gama,
den celebre tenoristen Naudin, som sökte ifitroducera sig
som sådan hos sina landsmän. Utom denna kränkta
nationalkänsla hade N. också att kämpa mot Verdi, som en
lång tid var suverän herskare öfver operarepertoiren i Lisboa
och gjorde faltet svåreröfradt för allt hvad »grand opéra»
hette, ej blott den ironiska »Afrikanskan», utan ock så i
den vägen oskuldsfulla arbeten som »Robert», »Judinnan»,
m. fl. Endast »Faust» hade kunnat hålla sig uppe midt i
denna Verdi-dyrkan, bland hvars förnämsta medverkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
