- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
721

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

alla. Montaignes skepticism och Lamennais’ försvar för
katolicismen*, Voltaire och Lamartine, Saint Beuve, Ballanche,
Rousseau, Chateaubriand och mycket mera dertill, utan någon
ordnad plan. Man berättar ju också från denna tid,
hurusom Liszt, när han en dag i ett sällskap råkade advokaten
Crémieux, störtade fram till honom under utropet:
»Monsieur Crémieux, apprenez moi toute la literature française!»
hvarpâ denne skall ha svarat: »Une grande confusion semble
régner dans la tête de ce jeune homme.» Och för visso
herskade der ännu mycken förvirring i hans unga hufvud,
och många år skulle förgå, innan alla de jäsande elementen
hunnit sätta sig till en produkt af en så omfattande och så
mångsidig bildning, att han i detta hänseende kan ställas
såsom en af de främste bland alla tiders konstnärer. Men
det fans derjemte hos honom, utom ett osläckligt begär efter
sanningen och en omutlig kärlek dertill, redan då denna
orubbliga tro på konstens höga uppgift i lifvet, som satt
sin stämpel på hela hans följande bana och nu ledde honom
oskadd ur både tankstridernas och fantasteriernas mest
hotande irrgångar.

Sålunda förberedd mottog Liszt julirevolutionen med
en hänförelse utan gränser, men der, såsom synes, också all
kritik var bannlyst. Missnöjet med det bestående var allt
för häftigt för att man ej, när det gamla sopades bort, skulle
vara fardig att öfverlemna sig åt frihetsdrömmar af den
mest vidt sväfvande art, och hade nittonåringen fatt råda
sig sjelf, skulle han kastat sig midt in i barrikadstridernas
vimmel, för att kämpa för humanitetens rätt och för den
förtryckta menskligheten. Endast med möda kunde hans
moder, som efter faderns död bosatt sig i Paris, af hålla
honom derifrån, och i stället gaf sig hans frihetstörst luft i

— skizzen till en stor »symphonie re volutionaire » .** Trots

* Abbé Lamennais var då ännu kyrkans lydige son och det
restaurerade kungadömets ifriga förkämpe. Få år’ senare, då han i sin VAvenir
och sin »demokratiska evangeliebok» Paroles d’un croyant brutit med sitt
föregående och trädt i främsta ledet bland frihetskämparne, blef den
personliga beröringen mellan honom och Liszt af stor betydelse för den
senare.

** Skizzen härtill har gått förlorad, men enligt de anteckningar,
som finnas derom, skulle den byggas på tre stora typiska motiv: ett
slaviskt, en gammal hussitsång från 1400-talet, ett germaniskt, psalmen
»Vår gud är oss en väldig borg», och ett romanskt, marseljäsen, samt
utgöra »en universell segerhymn till förhärligande af humanitetens och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0723.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free