Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rike ville Sverige icke bryta, och Karl Johan kunde det icke,
förrän han fått fastare mark under fötterna. Sålunda måste
han genast efter sin hitkomst förklara England krig.
Kändt är, hurusom landshöfding v. Rosen med amiral
Saumarez inledde de hemliga underhandlingar, i följd hvaraf
det proklamerade krigstillståndet endast kom att finnas på
papperet. Emellertid lyckades snart Karl Johan göra för England
begripligt, att han ingalunda var någon vän af Napoleon.
Arm-felt skref den 4 mars till Rehausen: »Om hatet till korsikanen
hos alla goda patrioter är en religion, kan öfverstepresten för
denna kult sägas stå midt ibland oss.» Engelska styrelsen
fattade ett allt större förtroende för den franske »officeren»
och sålunda beslöt den under ännu pågående krig att afsända
mr Thornton i hemlig beskickning till Sverjge. »Jag har», skref
Rehausen (26 sept. 1811), »den säkra förhoppningen, att
Sve-nge skall veta motstå alla Bonapartes listiga anbud. Dock
medgifver jag, att jag anser det högligen af behofvet påkalladt,
att mr Thornton afreser så snart som möjligt och att han (utan
att begära definitiva instruktioner) erhåller bemyndigande att
underhandla om ett närmande, önskvärdt de båda länderna
emellan.»
Stora utsigter till framgång hade dock ej denna
beskickning. Det af Karl Johan oeftergifligt äskade priset för ett
förbund, — Norges förening med Sverige — ville England ogerna
medgifva. I Thorntons instruktion (af den 9 okt. 1811) yttras
uttryckligen: »Prinsen-regenten känner Sveriges planer på Norge,
men h. k. h. kan icke medgifva, att dessa planer på något
sätt uppmuntras, innan man kommit på det klara med
Danmarks handlingssätt och afsigter. Om emellertid något förslag
skulle göras er med afseende på Norge, b^r ni icke förkasta
det eller eljest behandla det på ett sätt, som skulle utestänga
möjligheten af vidare fortsatta underhandlingar.» Trots det
mildrande tillägget i den sista punkten, var, som man ser,
Thornton urståndsatt att gifva några säkra förhoppningar just
uti det, som för Karl Johan var hufvudsaken. I sjelfva verket
väntade England, att Napoleon ämnade besätta Själland, och ville
då göra Norge till ett »sjelfständigt» rike, hvilket för sin handel
och sitt sjelfbestånd vore hänvisadt till Englands skydd.
Den 17 okt. ankom Thornton under svår storm till Vinga
utanför Göteborg. Det var nu en otur, att Rehausens bref, som
skulle förbereda hans ankomst, af misstag sändts till Anholt.
Landshöfding v. Rosen uppsköt derför under en förevändning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
