Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ström, i ångans tidehvarf, blir sittande hemma. Och bör nu
Linné ställas upp emot Boström, Linné, som bara gaf system
åt biologien? Visserligen ej, ty filosofien, säger Boström,
»kan i och för sig sjelf ej vara annat än guds eget all
vetande»; och till den vetenskapen gaf Boström ett system,
ett alldeles nytt system! Säkert var han en stor man denne
Boström, men — hvem är Boström? hvem känner Boström?
Eko svarar Boström. Huru kommer det sig då att, europeiskt
taget, endast tystnad och namnlöshet blifvit hans, den svenske
tänkarens lott, som trodde sig för den högsta af alla
vetenskaper ha funnit det högsta af alla system? Här ha vi en
gåta. Kom, låt oss lösa den.
Tydligen ligger lösningen ej i Sveriges eller svenska
språkets ringa utsträckning, ty nog så många svenskar ha
fbrvärfvat plats bland vetandets stormän; en Linné, Melander,
Pilanderhjelm, Thunberg, Berzelius, Svanberg, Nilsson, Fries.
Vidare må vi ej inbilla oss, att Christofer Jacob Boströms
lära är för djupsinnig för denna verlden, ty hvar
approbaturs-student vid universiteten förutsättes i stånd att »sinligt*
omtugga och »förnuftigt» smälta såväl hans ändliga som
hans oändliga väsen. Än mindre är orsaken den, som man
stundom hör godt folk pladdra om, att sjelfva den filosofiska
vetenskapen skulle ha råkat i missaktning, ty man har sett
filosofiska system, åtminstone ett sådant, af senare datum än
boströmianismen, växa upp på några år och breda sina
grenar ut öfver civilisationens alla land.
Icke heller kan med skäl sägas, att Boströms åsigter
visat sig felaktiga. Snarare ha de då, som vi antecknat,
visat sig ej alls. Alltifrån sin uppkomst vid Upsala
universitet har boströmianismen lefvat fram sitt drönande lif i
nästan ostörd ro — skyddad, som den var och är, af
helgade titlar och sedvänjor. Den mindre »upplysta
allmänheten» bockade sig i dum underdånighet för de
respektin-gifvande obegripligheterna. Den »bildade publiken» ryckte
satiriskt på axlarna, skrattade på sin höjd åt »staten är en
person», och lät saken vara, så tolerant är man nu för tiden.
Men också vetenskapsidkarne ex professo, de öfriga
univer-sitetslärarne, män, som väl viste, att ordet vetenskap aldrig
blef ämnadt till namn åt något slags nonsens — alla tego
de.% Och hvem skall väl derför, ens antydningsvis, angripa
dem? Hvad hade de med boströmianismen att göra? Ni mins
nog hur fogden säger i Brand:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
