Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nesförnimmelsen. Och till den grad var Boström uppfyld
af denna åsigt, att sinnesförnimmelsen eller på
sinnesförnimmelsen grundade fakta och vetenskaper, hvarken direkt
eller indirekt, hade något nämnvärdt inflytande på hans
spekulationer. I naturvetenskapsmannens spekulationer
der-emot intar den ej blott en betydande, utan en dominerande
ställning. Tag ett par exempel. —
Kemisten resonnerar sig till att fällningen af en ny
sammansättning skall väga ett gramm; han väger den, men
vågskålen visar två gramm; tror någon, att han derför
förklarar sin sinnesförnimmelse dunkel eller otillförlitlig, nej,
utan tvekan förkastar han, ej den, utan sitt resonmang. —
Då Newton blifvit ledd till den tron, att gravitationskraften
verkade äfven utom jorden, beräknade han månens
afvik-ning och fann den 13 fot i minuten; »men om
gravitations-hypotesen varit sann, borde den blifvit 15 fot». Nu heter
det om Newton, att han för flere år lade detta ämne åsido.
Hvilket slag! Och likväl, med hvilket hån skulle han ej
ha visat tillbaka den boströmianske själsförvandt, som
hviskat honom i örat, att han skulle misstro sin »ofiillkomliga»
sinnesförnimmelse och lita på sin beräkning! Först då man
genom Picard fått en riktigare uppskattning af jordens
storlek, återtog Newton sitt arbete, fann denna gång
manens afvikning sådan han väntat, och nu först lät han sin
teori komma till heders. Se der den sanne
vetenskapsmannen. Men mellan honom och boströmianen — hvilken
himmelsvid skilnad!
Emellertid låter från boströmianens sida nu tänka sig
ett inkast Hau kan säga: »Må gå för att metafysiken har
en för sig egendomlig metod, olik den metod andra
vetenskaper bruka. Men än sen? Ar ej också metafysikens
ämne säreget? dess mål så mycket högre? och dess
arbetsfält är ju ingenting mindre än den sinliga verlden. Hur
kan ni då begära, att metafysikern skall ha samma metod
som naturvetenskapsmannen, hvars arbetsfält är just denna
sinliga verld?» — Hvad som här först faller i ögonen är
väl det, att boströmianen öfv^rgifvit sin gamla position.
Ponera att han aldrig med sin metod öfverskridit
metafysikens område; ponera att han aldrig, som det heter, lagt
sin näsa i blöt i statslära, moral; ponera att han aldrig
gifvit ut sin logik för annat än hvad den är, en metafysisk
logik; ponera slutligen att han gent emot andra vetenska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
