Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i beräkningen, då det gäller sådant som att göra inköp af
konstverk eller utdela stipendier?
Denna fråga kommer mig att upptaga ämuet om
konst-närsschismen, som i Qor debatterades sä flitigt, men hvars
uppkomsts historia ännu ej är skrifven.
* *
*
X. är en förhoppningsfull elev vid akademien. Man
har rätt att vänta mycket af honom, han ej blott gör hvad
han skall, han gör det bra, ibland öfverlägset. Han far
Dahlgrenska stipendiet, han får hundrakronssedlar på
hög-tidsdagarne, han far kungliga medaljen, strålar af glädje,
berömmes i tidningarna. Han väntar ett år hemma,
målande, tills det stora stipendiet blir ledigt, han far det, reser
ut, lyder de maktegandes råd angående hvar han bör
studera, far så stipendiet förnvadt efter tre år, är en ansedd
konstnär, som i särskildt prisas för sin sjelfständighet, blir
professor och far vasen och har odödligheten betryggad.
Y. är ock elev vid akademien, men förhoppningsfull
är han ej. Han är slarfvig med lektionerna och skyller pä,
att han föredrar att måla ute. Han hotas med att afforas
ur rullorna och finner sig föranlåten att en vacker dag
infinna sig hos skolans direktör och återlemna sitt diplom.
Han blir beklagad, det är synd om honom, ty han har ju
talang. Hvad ämnar han nu slå sig på?
— Jo, han tänker bli målare.
— Det vore allt säkrast att slå det ur hågen. När
han drar sig undan akademiens skydd, kan han ju inte göra
anspråk på någon hjelp för framtiden...
Han går ändå. Ett par år efter kan ingen neka till,
att han står i främsta ledet bland den sveuska konstens
yngre målsmän.
Här ha vi de båda typerna for akademisten och
opponenten. Inte för att på långt när alla af den ena eller
andra sorten varit sådana som dessa. Akademister ha varit
lika oppositionella som opponenter varit sediga. Och det
fins många, som afhålla sig från ett taga parti offentligt.
Orsakerna som fört den ena eller den andra in till det
parti, hpn slutit sig till, ha varit principfrågor eller rent
personlig sympati eller motvilja. I alla fall stå de der nu.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:31:27 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0804.html
