Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men skräcken för strejker och dynamit står lika fullt
q var. Lika sa det sakförhållande, att i det folkuppfylda
österlandet finnas arbetaremassor, som hvarken äro eller på
länge torde blifva smittade af de hvite arbetarnes
sjelfstän-dighetslusta, ej häller stält eller på länge komma att ställa
deras höjda fordringar på lifvet. Frågan är då, huru dessa
arbetskrafter skola kunna göras till godo, utan att de hvite
arbetarne med lagliga eller våldsamma medel må kunna
lägga hinder i vägen derför?
Dertill gifves icke mer än ett sätt. Får berget icke
komma till Mahomet, måste Mahomet gå till berget. Kunna
ej Kinas eller Indiens millioner af arbetare uppsöka det
europeiska (eller amerikanska) kapitalet, så kan aet mer än
väl hända, att det i sina ömmaste intressen hotade kapitalet
en vacker dag tager sig for att söka upp dem.
Penningen är icke för ro skull rund. Han rullar och
rullar, tills han finner ett läge, som passar honom. Hotas
han i det ena landet, flyr han till det andra för att finna
lugn.
Det nittonde århundradets mest kännetecknande
hufvud-drag på det socialekonomiskä området har varit arbetets
utvandring, då det i de nya verldsdelarnes omätliga,
ouppbrutna landvidder sökt sig en ny och bättre arbetsmarknad
och rikligare lön för sin möda. Det är mycket möjligt, att
i motsats härtill det tjugonde århundradet kommer att
kännetecknas af kapitalets utvandring till de urgamla kulturlanden
i öster, der det kan försäkra sig om billig arbetskraft och
sina ägare om trygghet till lif och gods.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
