Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om sin blifvande tidning, men han hade icke mera något
hopp att realisera tanken.
I sep t. 1875 erhöll han af boktryckaren, bokhandlaren
och redaktören Kindvall i Varberg ett anbud att ingå i
redaktionen af denna stads tidning. Han anstaldes som
medarbetare med 300 kronors lön och allting fritt; han hade
naturligtvis äfven fritt tillträde till boklådan och det
begagnade han med eldig håg. Ungdomligt hänförd, kastade han
sig i debatten om »de lokale forhold», lade sitt ord i
vågskålen till formon för en projekterad järnväg, afstyrkte en
annan, polemisejade med Göteborgs Handelstidning,
foror-dade en reform af polisväsendet m. m. För
följetongsafdel-ningen lemnade han öfversättningar från franska och tyska
språken. Han uppträdde nu äfven som originalförfattare
med Kindvall som förläggare. Den af honom skrifna
teater-pjesen »452,000 kronor 77 öre» gjorde lycka, åtminstone i
Varberg. Som en vemodig minnesbild fick han nu utgifva
sin under nödens tid i Malmö skrifna originalskizz,
»Enslingens julafton», ett ur beklämdt bröst frampressadt skri af
ängslan, en bön om en skymt af solljus och kärlek i all den
lifvets bitterhet, som då strömmade öfver honom. Ett litet
häfte med titel »Sktzzer i original och öfversättning» utgafs
äfven. För dessa arbeten erhöll han (enligt kontrakt af den
28 juli 1876) i ett för allt ett vederlag af 50 kronor.
Under Kindvalls frånvaro på en utländsk resa de sista
månaderna af året 1876 fungerade den 20-årige Strömback
som redaktör af Norra Hallands tidning. Som tidningsman
och skriftställare egde han nu en social position och gjorde
sig bemärkt i sällskapslifvet Han var ballejon, utan att vara
dansör, han spelade komedi som amatör, han förlofvade sig
och han gjorde skulder, hvilka snart växte till en betänklig
höjd. Slutligen reste han en vacker dag (1877) till
Stockholm, »utan att göra afskedsvisiter». Af Kindvall erhöll ban
emellertid ett rätt vackert intyg om sin föregående
verksamhet.
I Stockholm gick ban helt frankt upp på Dagens
Nyheters byrå och anmälde sig som hågad att taga anställning
derstädes. På hufvudredaktören gjorde han ett godt intryck,
befans fullt användbar och var sålunda arbetande medlem
af hufvudstadspressen. Han hängaf sig åt arbetet med
feberaktig ifver, han skref ideligen och mångahanda: notiser,
referat, artiklar, öfversättningar, teaterkritiker. Det kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
