Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som hans klander äfvensom de botemedel, han rekommenderade
för hvad han betraktade såsom brister i det kyrkliga lifvet.
Glädjande fann han det, att hela stiftets presterskap stod
såsom en man samladt omkring den lutherska tron, att det,
utan undantag, predikade bekännelsetroget, och att man
ingenstädes från någon af stiftets predikstolar fick höra en hel*
eller halfrationalistisk kristendomsförkunnelse. Men hvad skall
man egentligen säga om detta beröm? Ar den af ortodoxerna
så högt prisade »bekännelsetroheten» verkligen någon förtjenst?
Vi tro ej, att den frågan kan förnuftigtvis besvaras med »ja».
Hvad var egentligen ändamålet med den
evangelisk-lutherska kyrkans symboliska böcker? Ingenting annat — enligt
hvad de sjelfva förklara — än att vara ett vitnesbörd om,
huru den tidens församlingslärare uppfattade kristendomens
hufvudläror. Dessa symboliska böcker skulle — enligt sin
egen utsago — icke hafva makt att döma i trossaker, icke
anses bindande annat än för så vidt de öfverensstämde med
den Heliga Skrift. Efter denna måttstock skulle de pröfvas,
och denna pröfning skulle alltid på nytt slå Öppen för enhvar;
annars skulle ju bestämmelsen om deras blott relativa giltighet
ha varit betydelselös. Och klart är, att man vid pröfningen
måste utgå från objektiva oeh allmängiltiga grunder för bibelns
tolkning och icke från hvad bekännelseskrifterna lära, ty då
skulle man vid jemförandet af dessas innehåll med skriften
blott röra sig i en cirkel och det hela blifva endast och
allenast ett spegelfäkteri.
Så uppfattades också saken i början inom den evangeliska
kyrkan i Sverige. Detta framgår bland annat tydligt nog af
en förordning från 1500-talet om prestmöten, der det säges,
att vid sådana möten några -punkter af kyrkans lära skulle
diskuteras, på det man måtte utröna, om någonting deruti
tarfvade ändring och rättelse. Men ej länge bibehöll sig denna
frisinnade uppfattning. Den stela, ofördragsamma ortodoxi, som
snart blef enväldigt herskande inom den lutherska kyrkan i
Tyskland, fick sedermera öfverhand äfven inom den svenska
kyrkan. Här likasom der upprätthölls densamma genom den
borgerliga lagens straffbestämmelser, genom alla afvikande
meningars hänsynslösa undertryckande af den verldsliga makten.
Försök och sträfvanden till en fortsatt reformation, till en
successiv ombildning efter en ny tids kraf af kyrkans lära och
kult kunde visserligen ej uteblifva. Först pietismen och
sedermera rationalismen eller, såsom den hos oss kallades, neologien
Ur Dagtns Krönika. VI. 12. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
