Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sparsamhetsrådet är bland dem, som det är afsedt att
hjelpä, i allmänhet ytterst impopulärt Och det är foga att
undra öfver: man får erkänna, att det ligger en egendomligt
älsklig filantropi i detta, att råda dem, som komma och
klaga öfver sina umbäranden, att hjelpa sig genom att
umbära ännu mer. Det slag af menniskor, som, att döma ai
det bifall de erhålla på folkmöten, mest uttrycka den stora
massans önskningar, och hvilka man vanligen med en
anstrykning af förakt benämner agitatorer, svara som oftast på talet om
sparsamhet med en fråga: hur skall arbetaren kunna spara med
den svältlön han erhåller? Utan att på minsta vis förringa
styrkan af detta argument, vill jag dock uttrycka den mening,
att »agitatorerna» skulle kunna svara på ett sätt, som för
deras motståndare vore betydligt mera dräpande än detta.
Anhängarne af sparsamhetsteorien kunna för att styrka sitt
påstående hänvisa på åtskilliga exempel af, att en person
från att tillhöra de egendomslöses klass genom omtanke
och sträng ekonomi bragt sig upp i de egandes. Alla dessa
exempel försvaga uppenbarligen styrkan af det bevis, som
hemtas från talet om arbetarens svältlön. Detta tal är
sålunda, ehuru sant i och för sig, icke tillfyllestgörande.
Antag att vid ett skeppsbrott hundra menniskor kampa
för sitt lif i vågorna, och att en enda planka flyter omkring
bland dem. Om en af de skeppsbrutne lyckas svinga sig
upp på plankan, så blir han räddad; men om alla haka sig
fast vid den, så går den till botten med dem alla. Det
förhåller sig på samma sätt med sparsamheten. Den
enskilde kan af sin förtjenst afsätta en del för framtiden och
på detta sätt skaffa sig en samlad skatt, som kan inga i
produktionsprocessen och förvandlas till kapital, cL v. s. tid
efter annan utan att minskas lemna en afkastning, ett
mervärde. Men detta är allt under förutsättning, att han genom
dess innehafvande befinner sig i en undantagsställning.
Kapitalet är ett privilegium, och ett sådant kan icke åtnjutas
af alla. Ett samhälle, der alla ega ett kapital, är en
motsägelse. Tänkbart vore blott ett samhälle, der alla egde en
samlad skatt d. v. s. en fond, som i af seende på årlig
af-kastniug vore precis lika litet gifvande som det guld en
armenier nedgräfver i innersta hörnet af sin koja. Denna
fond blefve sålunda för egaren icke en produktionsfond,
utan en konsumtionsfond, hvilken vore stadd i försvinnande
från första ögonblick egaren använde en del af den för sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
