Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förelsevis korta tid som förflutit sedan stycket senast gafe,
ingen egentlig orsak att nu återupptaga det samma, så fhunt
icke något alldeles specielt intresse gaf anledning dertilL
Men en sådan speciel anledning låg utan tvifvel just i en
begåfvad debutants önskan att i Noras roll först fram träd*
för publiken. Resultatet af hennes framträdande, som utan
smicker kan kallas lyckadt, ger icke något berättigande åt
klandrande anmärkningar med afseende på rollens besättande,
och det förefaller minst sagdt omotiveradt att böija tala om
fru Hartmans större eller mindre lämplighet för uppgiftens
lösande, derför att en helt annan person varit anledningen
till pjesens upptagande. Om fru Hartman hade aldrig sa
många förutsättningar att skapa en framstående Nora, något
som är mycket möjligt och i vissa hänseenden sannolikt att
hon har, så gäller det vid den ifrågavarande debuten dock
uteslutande att bedöma i hvad mån fru Håkansson lyckats
eller icke lyckats att fylla de anspråk man kan hafva pa
framställarinnan af Dockhemmets qvinliga hufvudperson.
Delvis har man öfverskattat resultatet Man har,
såsom förklarligt är, i hög grad frapperats af debutantens
stora förutsättningar för dramatisk framställning, hennes
behagliga yttre och hennes böjliga stämma, hennes naturliga
sätt att tala och hennes obesvärade uppträdande, som icke
det ringaste ingifver föreställningen om en opröfvad
debutant. Man har frapperats och i viss mån duperats af denna
hennes naturliga begåfning, som redan i och för sig är
anmärkningsvärd nog att berättiga debuten, och dervid hafva
många förbisett den vigtiga frågan, om Ibsens Nora i
debutantens hand blifvit hvad författaren åsyftat. För var
del tro vi att fru H. genom sin enkla naturlighet och «in
förmåga att återgifva den naiva sorglösheten hos en
bortskämd, tanklös och godhjertad qvinna någorlunda räcker
till för Nora före brytningen, men att hon i den stora
slutscenen i tredje akten, der Nora skall växa ut till en
storslagen, tankande reformqvinna med vidsträckta vyer långt
utom hvardaglighetens trånga synkrets, är alldeles för svag.
för mycket sceniskt oerfaren och för litet inne i den Ibsen^ka
tankegången, att gifva den åsyftade gripande bilden af en
varelse som med ens fått ögonen öppna för ett förfeladt
lif, för ett lif som förfelats utan egen förskyllan, genom
sociala missförhållanden för hvilka hon är martyr. Det ar
icke brytningen, upproret mot det bestående som i enlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
