Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huset, ehuru många, äfven af hans vänner, ansågo hans
blindhet som ett oöfvervinnerligt hinder’ för en politisk
bana. Hans vänner rådde honom att egna sig uteslutande
åt studier, men Fawcetts håg låg åt det praktiska Jifvets
affarer, och han beslöt, att hans blindhet endast skulle
förkorta vägen till det mål, han hade i sigte. Om han icke
kunde komma fram till detta på de stora, banade vägarna,
skulle han nalkas på någon genväg. Han saknade rikedom
och inflytelserika förbindelser samt hade ingenting annat
att lita på än sin egen förmåga och sitt trägna arbete, men
han var alls icke försagd. Snart efter olyckshändelsen
började han uppträda offentligt. Han bevistade i September
1859 det »Britiska sällskapets» möte i Aberdeen och
uppläste en afhandling om det »Sociala och Ekonomiska
inflytandet af det nyfunna guldet». Vid detta tillfälle
biträddes han endast af den gosse, som först fungerade som
hans sekreterare, Edvard Brown, och företaget ansågs då
för tiden som vågsamt. Afhandlingen vann stor framgång,
och Fawcett fullföljde denna genom tvenne af handlingar,
hvilka föredrogos vid Sociala Vetenskapskongressen i
Brad-ford samma år. Han var sedermera en framstående
deltagare i båda sällskapens möten. Ar 1860 uppträdde han
första gången som parlamentskandidat for köpingen
South-wark. Hans tal ådrogo sig snart uppmärksamhet och
skaffade honom åhörare i massa, men hans blindhet anfördes
såsom ett oöfverstigligt hinder för hans kandidatur. Till
tidningarna insändes bref, hvari man frågade hur han skulle
kunna uppfånga the Speakers blick, eller finna sin väg till
parlamentets försal. En komité i Brighton, som tillsatts för
att granska de täflande liberala kandidaternas förtjenster,
förkastade, rfyra år senare, hans anspråk på grund af hans
blindhet. Ar 1863 utgaf han sin »Manual of Political
Eco-nomv» och utnämdes till professor i politisk ekonomi i
Cambridge. Hans bok är grundad på Mills mera vigtiga
arbete och är värderikare för dess klara framställning af
andras teorier än för framställningen af hans egna åsigter.
Hans stil, ehuru i saknad af literär elegans, är frisk och
gedigen. Han skrifver liksom af egen erfarenhet. Han
lämpar ekonomiska principer till hvardagslifvets fakta; deraf
hans framgång. Han understödde frihandel och såg i
samverkan medlet för att förbättra de arbetande klassernas
vilkor; socialismen ogillade han. Sundt förnuft är grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
