- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
96

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fart drifvas upp till stor konstnär. Man kan ju alltid en tid
bortåt hålla på och roa sig med ett dylikt experiment. För
personen i fråga kan det alltid vara till någon nytta, ehuru
jag betviflar att det fins tillräckligt inombords för att deraf
dana en verklig karaktärsskådespelerska. En sådan skulle i
allmänhet säga sina roller med en helt annat uppfattning och
djuphet. — I denna roll koketterade hon rätt näpet och
behagligt, men af den kallt och slugt beräknande egoismen skymtades
ej mycket. Birollerna spelades jämförelsevis bäst. Hrr Personne
och Hamrin återgåfvo sina uppgifter på ett i det hela
tillfredsställande karakteristiskt sätt. Den förre var — lugn och stillsam,
och endast helt undantagsvis fick han recidiv af sin benägenhet
att ge oriktigt uttryck, både till uttal och innebörd; åt de ord
hans roll lägger honom i munnen. Fröken Bäckström
reproducerade fullkomligt omotiveradt sin halffjolliga Eugenie från
»En räddande ängel».

För Svenska teatern har det för att tala i Bräsigstil gått
rikligt »coulamment» nu under en längre tid, tack vare den
Fristrupska bearbetningen af »Lifvet på landet». I och för sig
är pjesen visserligen icke ovanligt märkvärdig. Men den eger
den för pjeser i den genren ingalunda vanligaste eller
sämsta egenskapen att kunna med nöje ses flera gånger om,
naturligtvis i främsta rummet tack vare hr Holmqvist, som den
från början till slut med sin talang dag efter dag firar verkliga
triumfer. Pjesen är emellertid väl hopsatt och sammanhängande
och personerna deri ganska lefvande och naturliga, så att intresset
äfven derför hålles vid makt hela pjesen igenom. Uppsättningen
på Svenska teatern är mycket vårdad och utförandet i
allmänhet förtjenstfullt. Bland de utom hr Holmqvist i pjesen
deltagande tilldrages väl uppmärksamheten af hr Nilssons tilltalande
bild af Hawerman, af hr Warberg ss. prokurator, fröken
Lundqvist ss. Frida och den kostliga
Pomuchelskoppskvartet-ten, i synnerhet den kvinliga delen. Hr Lundberg ger en ganska
karakteristisk typ af godsegaren, men den skämmes dock af
några vidlyftiga egendomliga manér i de känslosammare momenten.

Det har funnits tider, då det bör ha varit hett om öronen
för hr Aug. Lindberg i följd af den höga värmegraden både
hos beundrarnes och de klanderlystnes känslor. I de förras
ögon tedde han sig snart sagdt som en ängel från en bättre
verld, som en messias, hvilken skulle pånyttföda vår svenska
teater. För de andra åter tycktes han tvärtom som en
exponent af det mest motbjudande och löjeväckande i konsthänseende.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:32:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free