- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
449

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

intrigör dikterat besluten. Men de doktrinäre herrarne hafva,
sin vana trogne, hvarken tagit i betraktande tidens eller
mannens skaplynne. Tiden var ej Napoleon III:s eller
Bismarcks ; den sökte ej ro efter föregående stormar, utan var
sjelf stormupprörd i sina innersta grundfasten. Briennes
försök att dirigera och administrera hade endast tjenat
att reta sinnena till öfversvallning; Necker tog som en
förståndig man varning deraf och fann med situationen bäst
förenligt att iakttaga en lojal tillbakadragenhet, som ingaf
lugn och förtroende. De genom en senare tids långa
erfarenhet inlärda parlamentariska ministerknepen voro i dåtidens
Frankrike ännu oförsökta; men de kunna i alla fall ej med
fördel brukas under stormiga tider, såsom erfarenheten från
1848 tydligt nog visat. Hans eget skaplynne var också
oförenligt med den roll, som doktrinärerna velat honom
anvisa. Necker var en hederlig borgare, en solid affärsman,
främmande för intrig och vingleri. Han hade nog sin lilla
fåfänga, men den var ej af det påflugna slaget. Han hade
sin mesta tid tillhört en liten välordnad borgarerepublik, der
sjelf styrelsen gick sin gilla gång utan dirigering ofvanifrån,
och den erfarenhet, som han der fått, hade bragt honom att
tänka högt om det stånd, som han sjelf tillhörde; han tycks
gjort det ännu mer, sedan han i Frankrike fått tillfälle att
jämföra detta stånd med dess »äldre», privilegierade bröder.
Med protestantens ögon betraktade han det franska
klere-siet, med den onobiliterade borgarens den franska adeln ; de
stånden misstrodde han och dem ville han, så långt i hans
förmåga stod, hindra från att dominera besluten Men sina
borgare misstrodde han icke och att på något sätt dirigera
eller administrera dem föll honom, medborgaren i det fria
Geneve, aldrig in. Då man uppmanade honom dertill,
svarade han med ädelt lugn: »Man måste hafva förtroende till
människohjertats dygder». Hans eget skaplynne var
följaktligen sådant, att han ej kunde, och tidens skaplynne
var sådant, att han ej barde handla efter det doktrinära
receptet.

Det engelska tvåkammarsystemet synes hafva
föresväf-vat Necker; han lär för notablerna hafva antydt, att adeln
och kleresiet borde förena sig till ett slags öfverhus gentemot
tredje ståndet som underhus; ditåt syftade väl också
åtgärden med sistnämnda stånds ökade representantnumerär.

Ur Dagms Krönika, IX. 5. 30

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:32:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free