- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1889 /
1006

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Klara (lägger sin arm om hans hals och hviskar). Håller
du dä af mig? Men riktigt mycket, inte bara en liten snola?

Johan. Jag älskar dig!

Klara (inställsamt). Ocksä när jag ftr vid dåligt hnmftr...
också när jag är orimlig.

Johan. Alltid lika högt.

Klara (fermt). Så tänka vi inte mera på Marie–dier

var det Stina hon hette?

Johan. Nej, det var Marie. Tror dn nu också att hon
gått och lagt sig?

Klara (sätter sig). Hör du, det är rent af ohyggligt ned
den menniskan! Hon kommer rusande som en ond ande.

Johan (sätter sig hos henne). Hon är ett riktigt troll!

Klara. Jag skall säga dig — jag är rädd.

Johan. För att hon skall göra skada med eld och vatten ?

Klara. Nej, men hon går bestämdt och lurar.

Johan. Tror du det?

Klara (lyssnar mot dörren). Tst! Kan du höra? — Var
det inte någon som gick ute i gången?

Johan. Du kan lita på att hon dricker Bjelf ur théet.

Klara (reser sig). Vänta litet. Jag skall se efter i dörren.
Man kan aldrig vara säker på en sådan främmande mennuki’
(Går mot dörren).

Johan (sittande). Se till att hon inte äter upp dig.

Klara (vänder sig om). Kom med, Johan, jag tärs inte
ensam!

(Dc smyga sig tillsammans på tåspetsarne mot dörren. Vid
dörren stanna de ett ögonblick och lyssna).

Klara. Är det någon der?

Johan. Jag tycker att det prasslar.

Klara. Hu då! .. . Friskt mod nu, Johan! .. . fitt, två,
tre och så säga vi: pang!

Johan (sakta och långsamt). E-tt!

Klara (som han). T-vå!

Johan (raskt). Tre!

Båda (medan hon stöter upp dörren). Pang!

Vlhde scenen,

(.1 ungfrun i dörren med tliébrickan. Ett ögonblick stumt spel\

Ju ny fr un (kommer in). Jesses, hvad herrn och frön skriade
mig! Jag hade så när tappat brickan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:32:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1889/1036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free