Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
seriog. Hr Personne påstås som kopisten ha anlagt en ypperlig
uorsk mask; derom må andra döma. Men eljest var det
ingenting, medan han3 kontrahent fröken Åhlander, är en dråplig
gammal mamsell. Men det bästa kommer till sist, och det är hr
Fredrik son s Guldstad i uppgörelsescenen i sista akten. Det var
någonting rent af ypperligt, som man sent glömmer, mästerskapet
i hr Fredriksons nyanseringskonst framträdde der i all sin glans.
Nyheten närmast derefter var från Danmark: ett lustspel,
»En för bägge» af fru Emma Oad. Så länge förf. höll sig kvar
på de muntra partierna, gick allting mycket väl och
lustspels-tonen var förträfflig, men när det skulle bli allvar med i spelet,
då var det icke alls lika bra, det var en öfverraskande
lättvin-dighet, hvarmed hon stökade undan den konflikt, hon förat
skruf-vat upp till sådan höjd. Återgifvandet var liksom pjesen vida
bättre, när det skulle vara glädje. Ett par tanter gåfvos med
dråplig effekt af fröknarna Åhlander och Klefberg; hr Bäckström
hade en rolig roll och en rolig mask och fick skrattarna lätt på sin
sida mera derigenom än genom någon särskildt utarbetad prestation.
Då gjorde onekligen hr Personne mera af sin roll och han var
en ganska illusorisk och rolig grosshandlarflabb, vräkig i sitt sätt
och i sina aflfarer. Fru Hartman var frisk, behaglig och rolig,
sinnesrörelsen vid underrättelsen om krachen hade dock ej
tillräcklig reflex i ansigtsuttrycket. Fru Bäckström var ledsen och
bedröfvad både då hon skulle så vara och äfven förut. Hon får
öfver ansigtet alltför ofta ett lidande och betryckt uttryck, som
kanske närmast beror på trötthet och sjuklighet, men icke just
passar ihop med situationen. En annan sak är att hon också på
senare tider vårdslösar uttalets nyansering, så att större eller
mindre sträckor af rollen liksom sluddras bort.
Härförutom ha förekommit två enaktsfarser från franskan,
»Trassel» och »Exemplets makt». Den förra, åtminstone så
»om den spelades, tycktes hufvudsakligen afse att bereda de deri
deltagande en hälsosam motion genom att springa ut och in.
Den senare var rolig och kvick pjes, der hr Fredrikson nog
visade sin virtuositet i replikbehandling och fruarna Fahlman och
Kundberg voro mycket vackra att åse, men det föreföll dock, som
om inöfningen gått bra fort.
Med det nya året kom »Chamillac», en 5-akts komedi af
Octave Feuillet. Stycket uppfördes våren 1886 på Théâtre-Français,
d. v. s. i förfins sextiofemte (eller 74:de, om man låter narra sig
af Nord. Familjebok eller Dahlgrens Anteckningar) lefnadsår och
står der med en och annan representation om året kvar på re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
