- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
108

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

19 kunskapsbetyg. Men det måtte hafva gått något
underligt till i Helsingborgs skola, hvarom brefven ibland berätta
små lustiga episoder. Resultatet deraf får man veta i ett
annat bref: »Nästa termin skall jag gå i Lunds skola, emedan
alla påstå, att den är bättre än Helsingborgs.»

I början af år 1860 öfvergick Arvid Ahnfelt från
Helsingborgs läroverk till Lunds.

Nu var tid ett annat lif att börja,
bort från sina lekars hem han for;
ty den unge efter ljus vill spörja,
och den lille börjar blifva stor.


Det fick den femtonårige, nykonfirmerade ynglingen nu
erfara, liksom hans blifvande studentkamrat, skalden Ernst
Björk, erfarit det redan förut. Den sorglöse, gladlynte, med
kruthorn, cigarrfodral och »kinesiska smällare» försedde
ungherren, för hvilken äfven det ståtligt vitsordade skolarbetet
varit som en lätt utförd lek, fick vid det nya lärosätet
inträda i förhållanden, som stälde allvarsammare kraf på hans
energi och gåfvo eggelse åt den vaknande reflexionen, medan
på samma gång det lefnadsglada ungdomslynnet äfven där
fick näring. Man ser i brefven från den tiden, huru med
ens skrifboksstilen börjar temligen tvärt öfvergå i den lätt
igenkänliga piktur, som Ahnfelt sedan behöll; man märker
redan på detta smådrag, huru karaktärens knopp börjar slå
ut i blomma.

Sjelfva inträdet blef honom bistert nog, då lektor Wåhlin
kom med Lindbloms katekes i handen; någon »barnaplåga»
hade A. ej däraf hittills haft, han synes i hemmet hafva
fått sin kristendomsundervisning utan katekesläsning och i
Helsingborg genast fått börja studera dogmatiken. Det
gjorde, att han nu vid sin inträdesexamen till 6:te klassen
blef underkänd. »Jag kom icke mer än i 5:te klassen»,
klagar han i brefvet, »ehuru jag vid förra
midsommarsexamen i Helsingborg blef flyttad till den 6:te», och han yppar,
att det skedde till följe af »skralhet, hufvudsakligen i
kristendom, hvarest jag läst fyra kapitel af dogmatiken, som ej
fordrades der, utan der fordrades i stället Lindbloms
katekes, hvilken jag knappast någonsin har läst och således
naturligtvis ej kunde. Men nu», tillägger han energiskt,
»tänker jag taga examen vid nästa termins början och skall
väl försöka akta mig för att blifva kuggad på katekesen.»
Den närmare beröringen med lektor Wåhlin omtalades dock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:33:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free