Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Skåne till de lappländska fjällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förekommer omkring honom. Ser han en sork nere bland
tufvorna, en mus eller en fink i ett träd, följer han
dennes rörelser, och liksom kattdjuren, när de smyga på ett
rof, röra sin svans fram och åter, rör vårfågeln sin stjärt.
När rätta ögonblicket är inne, kastar han sig som en
pil ned mot marken. Flygande tätt efter denna, smyger
han fram bakom buskar, stenar eller tufvor och kastar
sig så blixtsnabbt öfver sitt rof. Han hugger detta med
näbbet och bär det till närmaste träd eller buske.
Emedan vårfågeln ej kan såsom roffåglarne hålla sitt
rof med fötterna, medan han styckar sönder det, —
han har därtill för svaga fötter och klor, — fäster han
det i en grenklyka uppe i ett träd eller i en videbuske.
Sedan rofvet väl är fäst, sätter fågeln sig under
detsamma och styckar det bit för bit. Har han god tillgång
på föda, låter han ofta rofven hänga till framtida behof,
eller fångar han och fäster upp dem endast för sitt höga
nöje. Ofta äter han endast upp hjärnan och ratar resten.
Detta vårfågelns sätt att fästa sina rof är utan
tvifvel analogt med vanliga törnskatans bruk att spetsa sina
på törntaggar.
Ofvanför björkskogen, under själfva fjällplatån, växer
gråvide ymnigt mellan små kristallklara bäckar och sänka,
gräsbeväxta mossar. I detta gråvide trifves dalripan, och
vi se henne ofta där. Äfven gråsiskan och säfsparfven
häcka där, och i mossarne har dubbelbeckasinen redt sitt
bo på en gräsbeväxt tufva.
Vi vandra upp på den kala fjällplatån. Ett vidt fält
ligger utbredt framför oss, svala vindar smeka våra
kinder och vi andas med välbehag den sköna luften, som
fyller hela vår varelse med fröjd och inger oss lust att
sträfva allt högre och högre upp.
Här och där se vi en brokig lemmel, som, fräsande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
