- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
317

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett par dagar på Gotland.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det blef afton äfven denna vackra dag, solen sjönk
ned bakom löfdungarne i väster, ängsknarrarne började
sin musik ute på ängen, svalor samlade sig i mängd
däröfver, och det var en fröjd att skåda dessa små
lättvingade varelsers jakt efter de dansande myggorna.
Snabba som pilar ströko de långstjärtade ladusvalorna
fram helt nära marken, svängde sig gapande in i
myggsvärmarne, höjde sig emellanåt, stannade för ett
ögonblick i luften och spritade ut sin gaffellika stjärt. Högre
upp flaxade de nätta hussvalorna om hvarandra, och ännu
högre kretsade tornsvalorna, liksom ville de med sin höga
flykt erinra om att de, hvad flygkonsten beträffar, äro att
räkna bland de förnämste i fåglarnes skara.
Väl vetande, att svenskens gamla gästfrihet ännu är
rådande öfver allt på Gotland, styrde jag i sena
aftonstunden mina steg till en närbelägen gård och blef där lika
hjärtligt mottagen, som jag alltid blifvit hos detta lands
anspråkslösa och välvilliga befolkning.
Redan i min barndom hade jag hört talas om
Etelhems ängar såsom Gotlands största prydnad, och dit
stod nu min längtan. Järnvägsresan till Etelhems
station var ej lång, och äfven där fann jag genast vid min
framkomst bostad hos älskvärda människor.
Strax invid stationen vinkade en leende natur mig
välkommen. Stolt höjde ekar och andra lummiga löfträd
sina yfviga kronor upp mot det ljusa blå, luften var
uppfylld af högsommarens blomsterdoft, och när jag
vandrade ut i de vackra ängarne, utbredde sig framför mig
en den härligaste grönska. På den ljusa, friska
gräsmattan stodo Floras barn tätt och i mångskiftande färger,
och mellan dem flögo blå- och guldvingade fjärilar tysta,
som blygdes de öfver det väsen surrande humlor och
bin gjorde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free