- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
405

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En julafton i Bohuslän.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De följas åt i ordnad trupp äfven under dykningen, och
om de under vattnet blifva skilda från hvarandra, ordna
de sig vanligen åter, så snart de kommit upp till ytan igen.
Sillgrisslor lågo spridda öfver fjorden, och ett par
lommar flög med snabba vingslag in mot de höga
Skårbergen.
Under mig vid stranden syntes spår af en utter. Han
hade hållit måltid på en sten, och där lågo rester af en
halfäten fisk. Efter måltiden tycktes han ha skaffat sig
motion genom att klättra i bergen, och på sitt vanliga
sätt hade han åkt utför sluttningarna, så att djupa fåror
efter honom blifvit upplöjda i snön.
Den korta vinterdagen led mot sitt slut, och det var
min plikt och min fröjd att skynda hem till julekväll.
Ute öfver hafvet stod solen matt men skön och
kastade som till afskedshälsning, innan hon sjönk ned
bakom synranden, sitt gyllene skimmer in öfver de
snöhöljda bergen.
Tysta flögo hafstrutarne ut mot hafvet. Dessa fåglar
ha ofta långa vägar till sina nattställen ute på de yttre
skären, men endast där ute, hvarest de äro födda, kunna
de sofva, och om de än dagen lång flaxa omkring långt
inne i fjordarna, flyga de dock dit ut, när natten nalkas.
Jag hade båt emot mig vid närmaste hamn, Oxvik,
och skyndade dit.
Under vägen ned till sjön hörde jag snösparfvens
välkända lockton uppe i rymden och såg flockar af
snöskator, som från när och fjärran samlade sig för att
tillbringa natten i den närbelägna granskogen. Korparne
åter drogo ut mot fjorden för att hvila någonstädes i en
brant bergvägg där ute. Gulsparfvarne hoppade ännu lugna
på vägen framför mig; de ha hus i hvar buske och göra
sig alls ingen brådska.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0475.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free