- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
652

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om djurskyddet och våra småfåglar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mod eller hjärta till att döda djur, återstode henne ej
annat val än att själf blifva uppäten af djuren. Hon skulle
ej kunna taga ett steg på jorden, ty hon kan det knappt
utan att lemlästa eller döda djur.
När jägaren blickar in i denna naturens omsättning,
när han ser att hvarje dag, hvarje minut styckas
tusenden, ja milliarder djur lefvande, då känner han sitt
samvete räddadt och tänker som så: människan är dock äfven
hon en lefvande varelse, äfven hon måste ingripa i denna
hushållning och hon har rättighet därtill, men hon står
öfver djuren, hon kan se och fatta dessas lidanden, och
därför är det hennes skyldighet att så skoningsfullt som
möjligt taga sin tribut ur djurlifvet.
Man vill gärna tro, att de djurarter, särskildt de
fågelarter, som ha många fiender och som till följd däraf
förföljas mer än andra, skola aftaga eller blifva utrotade.
Så blir dock fallet endast då människan på ett
obetänksamt sätt ingriper, eller då främmande skadedjur invandra
och få fritt föröka sig. Likaså, då ett skadedjurs fiender
utrotas och detta till följd däraf får taga öfverhand. I
sådana fall duka djurarter lätt under; men om deras
ned-ärfda fiender, om jag så får säga, endast småningom
tilltaga, då fortplanta de sig så mycket starkare samt blifva
motståndskraftigare, och stammen lider ej af förföljelsen.
Detta se vi tydliga bevis på öfver allt i naturen. Vi
behöfva endast tänka på några af våra djurarter, som hafva
många fiender, och jämföra deras sätt att fortplanta sig med
andras, som hafva få eller inga fiender. Här skulle många
talande exempel kunna framhållas från alla djurgrupper,
men det är ej nödvändigt, och utrymmet är knappt.
Bland fåglarne behöfva vi endast tänka på
rapphönan, som har så många fiender och som därför äfven
lägger ända till tjugo ägg eller flera och fortplantar sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0758.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free