Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förlåta henne: att hon hade låtit Berndtson kyssa
henne den där aftonen; att hon hade låtit Emil
bedja Gud för honom och att hon tagit löfte af
Elisabeth att alltid hålla af honom.
»Hon har gjort mig till löftesbryterska»,
snyftade flickan, då hon anförtrodde mormodern sina
sorger. »Jag har tagit henne i hand på att alltid
hålla af honom — och jag hatar honom.»
Och. så — den allra mest ömtåliga punkten. Hon
hade rest utan att taga afsked af henne. Det sista,
hon hade sagt till henne hade varit ett bedrägeri,
ty hon hade lofvat att komma in till henne på
morgonen.
Emellertid vistades Arla under några år med
sin man i utlandets större universitetsstäder, där de
tillsammans studerade de modärna, sociala
vetenskaperna.
Det var ej det vanliga idealet — han ute i sitt
arbete för familjen, hon hemma vårdande den husliga
härden — han, längtande från oron ute i verlden
till det stilla hemmet, där han vet, att hon sitter
och väntar och tänker på honom. Dessa båda
makar delade alt med hvarandra. Hon var aldrig
hemma, då han var borta, hon delade hans arbete
så väl som hans nöjen. Hennes bristfälliga
under-byggnad och föga utvecklade tankeförmåga gjorde,
att hon måste göra sig till hans lärjunge på samma
gång som hans kamrat. Hon delade alla hans
studier och han hjälpte henne och understödde henne i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
