Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med trippande gång, rosiga kinder och de nättaste
små fötter — Jetta, hon skulle naturligtvis gifta sig —
men i afvaktan härpå hade hon nu i 20 år sysselsatt
sig med att måla — icke med garner, som Amalia,
utan med verkliga färger. Hos henne hade familjens
konstnärliga anlag riktigt utvecklat sig. Då hon var
17, 18 år — d. v. s. för omkring 20 år sedan — hade
hon tagit lektioner i akvarellmålning för en ung
konstnär, som gick vid målarakademien, men var hemma
hos sin mor i Upsala under ferierna. Ja, hade Jetta
velat då, så kunde hon nu varit fru till en stor
konstnär, som fick sälja sina taflor i Paris — det var
åtminstone Amalias öfvertygelse. Men Jetta hade alltid
något så förnämt tillbakadraget i sitt sätt emot
her-rarne — enligt Amalias uppfattning. Men herrarne
sade att hon var sipp, och att ingenting är
odräg-ligare än sippa fruntimmer.
Emellertid hade Jetta användt sin lilla talang på
många olika sätt. Nu satt hon vid ett stort hvitt
slagbord midt på golfvct och målade små blomrankor,
foglar och fjärilar på gratulationskort, som hon fick
sälja i boklådorna. Hon målade vanligtvis helt och
hållet på fri hand och hade en förunderligt fin blick
för naturens sanna former och färger. Men långsamt
gick det, ty Jetta var ytterst ordentlig. Amalia
beundrade henne mycket, men kunde ej underlåta att
oombedd gifva henne goda råd och små
tillrättavisningar.
»Nej, söta Jetta, ser du inte, att den där stjälken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
