Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nej, det var inte för att be er gå, invände hon.
Men det begynner bli kyligt — vill ni inte komma in?
Tak, det er sent, sade han dröjande och såg på
klockan. De kan traenge til at komme til ro.
Till ro, upprepade hon. Hvad är det för en ro.
Jag kan inte sofva. Vill ni inte fÖrdrifva tiden för
mig med att hålla mig sällskap?
Hon räckte honom sin smala, heta hand, och
han behöll den en minut i sin. Den kärlekstrånad.
som berusande utgick från henne, lockade honom
denna kväll starkare än förr.
Hon — den andra med all sin stolta
öfverläg-senhet — hon hade icke så mycken lidelse i hela sin
varelse, som denna i hvarje hårstrå på sitt hufvud.
Det var som om målarinnans kyliga
oåtkomlighet drifvit honom till Anna — som ville han hämnas
på den förra genom att visa henne, att det icke var
sådana kvinnor som hon, man älskade. Han visste,
att detta var en löjlig tanke — att det var
målarinnan alldeles likgiltigt, hvem han ville förälska sig i
— att hon på sin höjd skulle iakttaga honom med
ett visst lugnt intresse, om han inför hennes ögon
gjorde Anna sin kur — och ändå, han kände det
som om Ulla förolämpat honom och som om det sår,
hon tillfogat honom, endast kunde helas af den
andras fulla hängifvelse.
Men då begick Anna en oförsigtighet. Herr
Krabbe och hans afifärsvän, som sutit pä andra sidan
af huset och rökt ut sina cigarrer, kommo upp på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
