Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 UR MINNET OCH DAGBOKEN.
han: »Jag vill med Guds hjälp försöka». Och sedan
fortsatte han sålunda:
»Skeppets gång i hafvet, det är människans lif.
Skeppet ilar fort mot sitt mål och lämnar intet spår
efter sig i hafvet, där det går fram; så är ock
människans lif. Oemotståndligt ilar lion med hvarje dag
framåt, allt närmare evigheten; snart är lion borta, och det
helen ’dess rum känner det icke mer’. Likasom skeppet
i hafvet har att kämpa mot stormar och böljor, så är
ock människan utsatt för farliga blindskär. Skeppets ve
eller väl beror på, att där finnes en säker styrman
ombord och att det i afgörande ögonblick ’lyder roclret’;
sammalunda ock för människan. Och likasom skeppet
antingen får ett ondt eller godt slut på sin färd öfver
hafvet: antingen af stormen kastas mot någon klippa eller på
annat sätt förgås, eller också lyckligt uppnår den
efterlängtade hamnen; så går det ock för människan —
himmelen eller helvetet blir hennes slutliga mål.. O, tänk
på delta, gamle vän!»
»Nå ja, det där låter säga sig; men hvad menas
då med örnens väg i vädret?»
»Det är en bild af en sann kristens längtan. Örnen
ställer ju sin flykt upp mot solen; dit vill han komma,
och man säger att han sörjer, när han icke kan nå sin
längtans mål. Så är det ock med en kristen: han
längtar till himmelen, till nådesolen, Jesus Kristus. Dit upp,
dit upp står hans andes flykt; ’närmare till dig, allt
närmare till dig, o Herre!’ beder han. Och när det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
