Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
rungarna! När vi här i Stockholin kunna rikligen, ja nästan till
öfverflöd, tillfredsställa vår andliga hunger och törst, då gå själar där ute
och för smält ta under känslan af samvetets anklagelser, utan kunskap
om hvar de skola kunna finna sann frid. Här måste bli mera
missions-sinne och mångdubbelt flera missionärer, än vi hittills haft. Herre,
låt din kyrka »vakna upp rätteligen»!
Juni 20. E. m. på Evang. Alliansens årshögtid. Mycket goda
och dyrbara timmar! H. B. Hammar, d:r Bergman, Sparrman, Rudin
och Wennersten talade; Rosenius afslöt med bön. Fridens och
kärlekens ande blåste genom församlingen. Alla jag sedan talade vid, kände
sig glada och lyckliga af »fröjd i Herranom», som är Guds folks
starkhet. — Vid det mindre mötet efteråt blef jag af Rosenius
föreslagen till medlem af Styrelsen och invaldes enhälligt därtill. — På
aftonen jämte Rosenius, Lundborg och mille Lignell hos fröken Aurore
Storckenfelt, som under allas vårt glädjefulla intre se redogjorde för
G.:ds rikes stora framgång i Jönköping och norra Småland.
Juni 21. Ute på Örby. Där stor släktmiddag för
ministerresi-denten Sterky med familj. Elmblad höll bibelförklaring, därvid han
bland annat framhöll skillnaden meUan att »känna sympati för Kristus»,
såsom många i dessa tider göra, och »att följa Lammet hvart det går»,
hvilket endast få göra. lian tog till bild skillnaden mellan att »vara
intresserad» af en man eller att helt blifva hans, hans brud, och följa
honom öfverallt
Juni 22. F. m. vittne till ett pinsamt uppträde: en drucken
kvinna ville midt på gatan truga kyrkoherden L. att gifva henne
absolution. Han vägrade. Men hon hängde sig fast vid hans arm,
ömsom hotande, ömsom bedjande, ömsom hånskrattande; och han kunde
icke befria sig från henne, förrän en^polis kom till hans hjälp. —
Fröken Wallenstråles bröllop med E. Åkerberg.
Juni 24. Midsommardagen! F. m. kom bud från Ii. W—s,
som då bodde i n:r 56 Mästersamuelsgatan, med begäran att min mor
och jag måtte komma till dem; ty de voro sjukliga och kunde icke gå
i kyrkan. När vi kommit dit, togo vi Luthers postilla med oss och
gingo ned i trädgården, att i därvarande lusthus tillsammans läsa dagens
evangeliipredikan. Men då vi inträdde i lusthuset, satt där förut en
herre, som också läste i en bok, ej olik en postilla.
Vår iörsta känsla var missräkning att ej få vara ostörda. Men
denna byttes snart i fröjd, då jag i »den störande» igenkände min
gamle vän, lektorn (numera kyrkoherden) Axel Falk och fann att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
