Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA KAPITLET 41
kors över varandra, livet är djäklar anamma inte
så tokigt–––- .
Uni kom åter gående på Karl Johan, het om
kinderna, litet tung i huvudet. Portvin på för-
middagen var ganska förrädiskt. — Hon’ hade
följt Dagmar till svärmoderns port, nu var torg-
tiden förhi och hon fick gå in i en blomsterbod.
— Fröken Hirsch, vill ni inte mer kännas
vid gamla vänner?
— Nej — Thorne, är det ni?
— Jo till en viss grad.
Sixten Thorne stod och hängde med sina allt-
för sluttande axlar och med en liten grimas på
sitt runda, rödkindade gossansikte.
— Jag satt på en bänk där borta och så går
ni förhi, livs levande, ser rakt på mig och häl-
sar inte. Men vid gud är det inte Uni Hirsch,
säger jag till mig själv — jag kände ju med
ens igen ert ljusa hår och rusar efter er som
en galning–––- ■.
Han var i segelsällskapsuniform, elegant linne,
en aning av violparfym. Uni var hemligt för-
tjust där de gingo fram och tillbaka under
lindarna.
— Kan man tänka sig en sån fabelaktig tur!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
