Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 BEN LYCKLIGA ÅLDERN
— Ja Edele, det var illa av mig. Förlåt! —
Jag kom för att fråga om vi skulle gå på kon-
certen i kväll — du vet att du har lovat det en
gång. Och jag har glatt mig så åt det
Kyss mig Edele, så att jag känner att du inte
är ond.
*
Det var ofta Edele var ledsen efter att ha va-
rit tillsammans med Alf. Och det hade hänt att
hon önskat, då han gått, att hon inte skulle träffa
honom nästa dag.
Men då de voro tillsammans —. Han hade
så varma, bedjande ögon, bruna ögon. Och han
var så ung. Hans ansikte var helt barnsligt och
rörelserna så veka, litet slängiga — hon satt och
såg på honom, när han rastlöst drev omkring i
rummet — och oupphörligt kom han fram och
tog om henne. När han hade sagt eller gjort nå-
got hon inte tyckte om, bad han om förlåtelse så
innerligt och så förtvivlad att hon blev gripen
av ånger — om hon så aldrig sagt ett ord till
honom om att hon var sårad.
— Du är som mor och syster för mig, Edele,
hade han sagt en kväll.
Stackars gosse. Han var så försummad. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 12:39:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/uslyckliga/0192.html
